Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Polens kolindustri sysselsätter omkring 85 000 arbetare. På plats i Katowice för FN:s klimatkonferens COP 24 träffade Ulf Jarnefjord deras fackliga representanter.

– De tycker att EU ställer för höga krav på Polen om att stänga ner gruvorna. Jag har lätt att förstå det när jag träffar dem. Har man inte ekonomisk eller social trygghet så riskerar man att bli motståndare i stället för medskapare i den här processen, säger han.

Silesiadeklarationen, det polska ordförandeskapets initiativ för en ”schysst omställning” som i skrivande stund undertecknats av ett femtiotal länder, beskriver Ulf Jarnefjord som positiv.

Ambitionen ligger i linje med de krav världsfacket ITUC och hans egen international ITF sedan länge driver.

– Nu är det på allas läppar. Man pratar om rättvis omställning på ett sätt som man inte gjort tidigare, säger Ulf Jarnefjord.

I övrigt menar skyddsombudet att flera ödesfrågor fortfarande återstår. Klimatkonferensen handlade enbart om den så kallade regelboken, som beskriver hur länderna ska rapportera sina utsläppsminskningar efter 2024.

– Ambitionsnivån diskuterades aldrig på det här mötet. Men de åtaganden som hittills lämnats in ger oss en genomsnittlig temperaturökning på 3,5 grader. Och 2018 ser utsläppen ut att öka mer än någonsin. Den kritiken kvarstår och är helt olöst.

Ytterligare en fråga är hur omställningen ska bekostas, och vem som ska betala för vad.

– Hur ska våra kamrater i det globala Syd som inte har de resurserna finansiera omställningen? Det är klart att de länderna blir skitförbannade när några säger att de måste ställa om, de har ju inte bidragit till utsläppen historiskt. Från fackligt håll tycker vi att de har rätt. Vi i det globala Nord som orsakat utsläppen har ett betydligt större ansvar.

Ulf Jarnefjord menar att vad som behövs är en slags grön ”krigsekonomi”, där samhällets samtliga resurser mobiliseras mot ett gemensam mål. Men för att nå ekologisk hållbarhet krävs också att ingen lämnas bakom.

– Den här omställningen vi står inför är det största mänskligheten gjort. Ska vi lyckas måste vi få med oss människor som drabbas av det. I USA övergav man de gamla kolgruvestäderna. När det då kommer en Trump och säger att han ska öppna dem igen är det naturligt att man röstar på honom.

Här kan, menar han, både Sverige och LO göra mer.

– Sverige slår sig ofta för bröstet för att vi skurit ner våra utsläpp. Men det är inte hela sanningen, vi har outsourcat våra utsläpp till Kina. Tittar man på konsumtionsperspektivet är vi ett av de tio värsta länderna i världen.

– Jag tror inte heller att LO riktigt fattat hur viktigt det här är. Vi är nästan sämst i klassen. I England har det här varit en stor fråga i många år. Och i Kanada och Spanien har facket tecknat avtal med regeringarna och skapat fonder så att de som drabbas av omställningen blir kompenserade på ett bra sätt. Detta är strukturomvandlingsfrågor, jag tycker att det borde ligga i topp på LO:s agenda.