Det finns två partier som kan lösa regeringskrisen nu på en gång, Socialdemokraterna och Moderaterna.

Partierna som är störst och mest kompromissinriktade, kan vara den minst dåliga utvägen nu när mittenpartierna sviker.

Farsen om den svenska regeringsbildningen fortsätter. Annie Lööf har just dumpat Stefan Löfven efter att statsministern inte ville köpa hennes kravlista rakt av.

En kort sammanfattning för den som tycker att det hela gått lite väl fort den senaste veckan.

Först skickade Centerpartiet en kravlista till Socialdemokraterna. Sedan ställde Miljöpartiet krav liksom Vänsterpartiet och Liberalerna.

Moderaterna fick en tydlig kravbeskrivning från Sverigedemokraterna. Och Kristdemokraterna har såklart sina krav.

De hårdnackade kravlistorna har låst positionerna ytterligare. Och där står vi nu. Krav går som många redan vet oftast inte ihop med kompromisser.

Klockan tickar och regeringskrisen behöver lösas. Ett extraval anses inte vara en lösning för flera av partierna.

Socialdemokraterna är emot nyval av rädsla för att mer stöd skulle gå till SD och Moderaterna för att de helt enkelt riskerar att minska och splittras.

Men det är mer än en gemensam rädsla för extraval som gör att partierna kan gå samman.

Moderaterna och Socialdemokraterna står närmare varandra i många frågor än vad många tror. Detta gäller till exempel försvaret, lag och rätt, skatter och migration. I flertalet voteringar i riksdagen röstar partierna lika.

Inom arbetsrätten har Socialdemokraterna och Moderaterna betydligt större samsyn än vad Socialdemokraterna har med Centern.

De är också de enda riksdagspartier med erfarenhet av att leda pragmatiskt och praktiskt regeringsarbete, med departementsjobb, utredningar och allt vad det innebär.

Och viktigast av allt. När det väl gäller har partierna gemensamt visat sig kunna komma fram till bra lösningar på breda och svåra problem genom historien.

Skulle Miljöpartiet ansluta sig till koalitionen skulle det till och med bli en majoritetsregering. På så sätt skulle SD uteslutas helt och hållet.

Men är en storkoalition mellan Socialdemokraterna och Moderaterna att önska?

Nja, det är knappast ett förstahandsval. Men i dagsläget är det kanske det minst dåliga alternativet av flera sämre som innebär inflytande från Sverigedemokraterna.

Ett scenario är annars en M-KD-regering med starkt stöd av SD. Detta känns väldigt skrämmande, då Sverigedemokraterna kan komma att bli agendasättande på ett helt nytt sätt.

Men det scenariot kan leda till en ökad vänsteropinion och en starkare opposition från vänster- och mittenpartierna vilket i sig är positivt.

Ett annat potentiellt scenario är Alliansens återuppståndelse. Annie Lööfs nästa drag kan mycket väl bli att knacka på hos Ulf Kristersson och be att få bli insläppt i värmen.

Med argumentet att hon ”testat allt”, att det var Stefan Löfven som förstörde ett eventuellt mittensamarbete och att hon vill ”det bästa för Sverige” kan hon härigenom kringgå anklagelser om stöd för en regering stödd av SD.

En Alliansregering med stöd av Sverigedemokraterna vore delvis en återgång till 2010, men med ett starkare extremhögerparti och två högerpartier som hunnit röra sig betydligt mer högerut än då.

Detta kan också leda till en stärkt vänsteropinion, men mycket av det Socialdemokraterna står för kan ha hunnit förstöras innan nästa val.

Det finns inga drömscenarion kvar, kanske inte ens ett bra scenario för regeringsbildning.

Men nu gäller det att se bortom tidigare låsningar och se till det minst dåliga.

Vi är nog många som skulle uppskatta återkomsten av en ansvarfull politik i det här landet.