Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

– Ackordet kommer även fortsättningsvis vara juridiskt bindande, men det här kommer att påverka möjligheten att arbeta i Bangladesh.

Det säger Christie Miedema, kampanjkoordinator på Clean Clothes Campaign, om att kansliet som ansvarar för implementeringen av det internationella avtalet från den 30 november förbjuds att verka i landet.

Bakgrunden är ett beslut i Bangladesh högsta domstol. Ackordets kansli överklagade men i dag, torsdag, kom beskedet att rättens utslag står fast.

– Det kommer inte att finnas ett lokalt kontor och man kommer att behöva hyra in konsulter för att genomföra arbetsmiljöinspektioner, vilket kommer att minska antalet fabriksinspektioner, säger Christie Miedema.

Berättelsen om Ackordet börjar med en av världshistoriens svåraste industriolyckor.

Den 24 april 2013 kollapsade textilfabriken Rana Plaza, strax utanför huvudstaden Dhaka, med 1 134 dödsoffer som följd.

Snart stod det klart att katastrofen hade kunnat undvikas. Trots att sprickor upptäckts i byggnadens konstruktion hade produktionen inte stoppats.

Olyckan blev en världsnyhet. En massiv opinion krävde att lokala textiltillverkare och de beställande modeföretagen från väst skulle ta ansvar.

Några veckor senare trädde det så kallade Ackordet – eller Accord on Fire and Building Safety in Bangladesh – i kraft.

Genom ett juridiskt bindande avtal förband sig internationella modeföretag att finansiera arbetsmiljöförbättringar samtidigt som lokala fackföreningar fick rätt att delta i skyddsinspektioner.

Sedan dess har tiotusentals säkerhetsrisker och arbetsmiljöproblem åtgärdats på hundratals fabriker.

Avtalet har hyllats som en succé och en möjlig framtida väg att garantera ansvarsfulla leverantörskedjor. När det i april fyllde fem år sa Petra Brännmark, kommunikationschef på det globala facket IndustriAll som var drivande i att förhandla fram uppgörelsen:

– Det har varit en enorm framgång och är en modell som skulle gå att kopiera till andra branscher och andra länder.

Avtalet skrevs ursprungligen på just fem år. I våras förlängdes det med ytterligare fem, samtidigt som det kompletterades med en formulering om att lokala myndigheter så småningom skulle ta över tillsynsfunktionen.

Men de bangladeshiska myndigheterna är ännu inte redo, säger Petra Brännström.

– I den andra versionen av Ackordet som trädde i kraft i maj i år är målet att Bangladesh ska ta över, men där är vi inte än.

Textilindustrin har blivit säkrare sedan Rana Plaza. Enligt en undersökning från New York University har det årliga antalet dödsolyckor sjunkit från 71 till 17.

Nu befarar lokala fackföreningar att säkerheten återigen kommer att sättas på undantag.

– Bangladesh regering och textilsektorns organisationer är inte kompetenta nog för att fortsätta det säkerhetsarbete som Ackordet har påbörjat, så försöket att blockera Ackordet har illvilliga motiv, säger Babul Akhter, ordförande för textilfacket BGIWF, till den katolska nyhetsbyrån UCA.

– De som ligger bakom har garanterat stöd av affärsmän som struntar i arbetsmiljön för vinsternas skull, vilket leder till industriolyckor och att arbetare förlorar sina liv.

Ackordet omfattar knappt 1 700 textilfabriker.

Den fabrik som inte efterlever överenskommelsens arbetsmiljökrav kan svartlistas. Det var denna sanktionsmöjlighet, utformad för att trygga textilarbetarnas säkerhet, som ledde fram till den juridiska processen mot Ackordet.

Efter inspektioner bedömdes den Chittagongbaserade textiltillverkaren Smart Jeans fabriker inte leva upp till säkerhetskraven. Därmed förbjöds omkring 200 i huvudsak europeiska uppköpare, däribland H&M, att göra affärer med företaget.

Smart Jeans svarade med en stämning. En process som alltså slutade med beslutet att Ackordet måste lämna landet.

Ackordets kansli har framhållit de ekonomiska riskerna för Bangladesh textilindustri. Omkring 500 textilfabriker riskerar att utestängas från den europeiska marknaden om de inte hinner inspekteras i tid.

Samtidigt har EU-parlamentet och människorättsorganisationer som Human Rights Watch uttryckt farhågor om sämre villkor för textilarbetarna.

Men varningarna har viftats bort. Bangladesh handelsminister Tofail Ahmed har ifrågasatt avtalets effektivitet och förklarat att lokala myndigheter står redo att ta över.

– Vad har Ackordet uppnått här i Bangladesh? säger han enligt the Daily Star.

Även textilindustrin tycks ha vänt sig mot uppgörelsen.

– Vi har gjort ett fantastiskt jobb, men ändå måste vi stå ut med deras initiativs hänsynslöst auktoritära attityd. Vi fördömer dem, dundrar Shafiul Islam Mohiuddin, ordförande för landets mäktiga handelskammare.

Om de drygt 500 berörda fabrikerna svartlistas kommer modeföretaget tvingas välja mellan att antingen bryta med sina leverantörer, eller att bryta mot avtalet.

En möjlighet är alltså att uppköparna flyr till konkurrerande producentländer och att högsta domstolens beslut slår hårt mot Bangladesh exportindustri.

En annan är att modeföretagen väljer att värna sina vinstnivåer – lönerna i Bangladesh textilindustri är de lägsta i världen – och i stället försöker krångla sig ur överenskommelsen.

Det är ett högt spel, där såväl mångmiljardbelopp som textilarbetarnas hälsa och säkerhet ligger i potten.

Ackordet

Ackordet – eller Accord on Fire and Building Safety in Bangladesh – trädde i kraft 2013, kort efter att 1 134 textilarbetare mist sina liv när fabriken Rana Plaza kollapsade.

Det är ett juridiskt bindande avtal mellan omkring 200 modeföretag, de globala facken UNI och Industrial samt lokala fackföreningar. Ett antal ideella organisationer som Clean Clothes Campaign har observatörsstatus.

Styrelsen består till hälften av företagsrepresentanter, till hälften av fackrepresentanter, och leds av en opartisk ordförande från FN-organet ILO.

Ackordet har i huvudsak undertecknats av europeiska modeföretag, däribland svenska H&M, KappAhl och Gina Tricot. Många nordamerikanska modeföretag lockades i stället till det konkurrerande arbetsmiljöinitiativet Alliance for Bangladesh Worker Safety som bygger på frivilliga åtaganden.

Källa: Accord on Fire and Building Safety in Bangladesh