Hur får vi människor att lära av historien när inte ens deras närminne fungerar?

Kanske en hård fråga, men i dessa tider känns den relevant att ställa.

Framförallt när jag ser hur fler och fler kommuner väljer en väg som tydligt visar att historiekunskapen inte är vad den borde vara.

Jag har alltid varit otroligt stolt över min kommun och hemstad, alltid försökt lyfta alla goda exempel på varför vår kommun är värt ett besök, en flytt eller varför man som företagare ska våga satsa på vårt gynnsamma läge. Men våren 2017 skämdes jag. Otroligt mycket!

I februari 2017 fick min hemkommun, Hässleholm nationell uppmärksamhet då Sverigedemokraterna fick sin första kommunalrådspost.

Detta efter att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna aktivt valt att lägga sina röster på deras kandidat. Ett beslut som ledde till precis det man kunde förvänta sig, kaos.

Men mest skrämmande av allt, att partiet för en politik där man gör skillnad på människor och människor

Anna Wallentheim (S)

Dock hade såklart inte Sverigedemokraterna gjort sitt jobb, därför hur mycket man än talar om nolltolerans mot rasism och främlingsfientlighet, så finns den där.

Konstant. Bland grupper av deras väljare, medlemmar och förtroendevalda. Och ja, såklart även i detta fall.

Sverigedemokraternas nya kommunalråd lyckades inte sitta mer än en månad på sin nya position.

För ganska snabbt kom det fram att den person som Sverigedemokraterna i Hässleholm ansåg mest lämpad att sitta på en av de högsta politiska posterna i kommunen delat rasistiska länkar på sociala medier, gillat en nazistisk podcast på Facebook samt lurat till sig pengar från kommunen.

Personen fick sedan lämna uppdraget och partiet, vilket ledde till att halva SD:s kommunfullmäktigegrupp också valde att lämna partiet och sina uppdrag i protest mot egna partiledningen.

Hade detta hänt vilket annat parti som helst hade denna incident såklart följt med in i valrörelsen.

Framförallt när jag ser hur fler och fler kommuner väljer en väg som tydligt visar att historiekunskapen inte är vad den borde vara

Anna Wallentheim (S)

Men av någon anledning så glömdes detta bort och Sverigedemokraterna tappade ingenting i kommunvalet hemma, tvärtom. De är nu det största partiet i vår kommun!

Ett resultat som nu fått påföljden att man ännu en gång har fått en kommunalrådspost i vår kommun, men denna gång utan större uppmärksamhet.

Varför? Jo, för denna gång är vi inte ensamma. Runt om i vårt land, framförallt södra Sverige, får partiet nu komma till makten.

Sverigedemokraterna är ett parti som ligger långt från mig. Sverigedemokraterna är ett tydligt högerparti som driver en politik jag anser är förödande för vårt land, våra samhällen och för våra medborgare.

Politik som innebär att kvinnor inte ska få bestämma över sina egna kroppar, där regler på arbetsmarknaden ska luckras upp till förmån för näringsidkare i stället för arbetarna, där vinster i välfärden går före fler lärare eller händer i vården, där det är viktigare att vi för en kulturpolitik som innebär att vi alla ska bli lika och läsa samma böcker istället för att ge människor friheten att utvecklas som egna individer.

Men mest skrämmande av allt, att partiet för en politik där man gör skillnad på människor och människor.

Låt mig vara tydlig. Jag som socialdemokrat kommer aldrig sätta mig och samarbete med SD.

Jag väljer att stå på rätt sida av historien. Jag har lyssnat och jag har lärt mig vad den typen av samarbete kan leda till.

Jag väljer att lära av historien!