I årtionden har sjukfrånvaron i Sverige varierat kraftigt. 2016, 2017 och första halvan av 2018 är ett undantag: Under de här åren har sjukfrånvaron varit ovanligt stabil.

Men i sin senaste prognos för socialförsäkringens utgifter, som sträcker sig till och med år 2020, varnar Försäkringskassan för att en ny uppgång i sjukfrånvaron är på väg.

– De senaste månaderna ser vi en svag uppgång av antalet personer som har sjukpenning i flertalet län. Vi känner igen mönstret, när det ser ut så här brukar ökningen slå igenom i hela riket inom några månader, säger Peje Bengtsson, analytiker vid Försäkringskassan.

Regeringen har satt upp målet att sjukfrånvaron ska minska till 9,0 sjukpenningdagar per person och år mot slutet av år 2020 (i dag är det så kallade sjukpenningtalet 9,7 dagar).

Så sent som för ett år sedan såg målet ut att kunna nås i förtid. Nu varnar Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson:

– Om utvecklingen inte bryts kommer målet inte att nås.

Det kan tyckas överdrivet att slå larm om ökad sjukfrånvaro efter en kort period med ganska blygsam ökning av antalet nya sjukskrivningar i 15 av 21 län.

Men Försäkringskassan hänvisar till ”den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro”. Den skapar osäkerhet. Särskilt den psykiska ohälsan har visat sig kunna öka snabbt.

För sjukförsäkringen som helhet pekar Försäkringskassans prognos ändå på minskade utgifter fram till år 2022.

Det beror på att extremt få beviljas sjukersättning (det som tidigare kallades förtidspension).

I början av 2000-talet beviljades omkring 60 000 personer per år sjukersättning, de kommande åren räknar Försäkringskassan med 7 000 – 8 000 per år.

Kostnaderna för socialförsäkringen som helhet beräknas i år bli 220 miljarder kronor. Där ingår allt från barnbidrag och föräldrapenning till tandvårdsstöd och assistansersättning för funktionshindrade.

Till år 2022 beräknas kostnaderna ha stigit till 228 miljarder i löpande priser, en ökning med 3,3 procent. Under samma period  kommer bruttonationalprodukten att öka med 7,7 procent, enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos.

I praktiken kommer alltså utgifterna för socialförsäkringen att utgöra en mindre del av den svenska ekonomin år 2022 än i dag.

Kostnaden för socialförsäkringen har sjunkit som andel av BNP under en följd av år. 2017 var andelen 4,9 procent, att jämföra med närmare tio procent i början av 1990-talet.