Gå till innehållet

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Så har undersköterskor det på jobbet

Hot, bristande inflytande och sjuknärvaro är omständigheter undersköterskor upplever oftare än andra yrkesgrupper. Samtidigt tycker de oftare än andra att jobbet är meningsfullt.

Nyheter

Undersköterska. — (Genrebild) Bild: Colourbox

Sveriges största yrkesgrupp, undersköterskor, har det på många sätt sämre än andra anställda.

Det visar statistik som Arbetsmiljöverket presenterade i oktober, som underlag för rapporten ”Arbetsmiljön 2017”, skriver tidningen Arbetet.

Så här skiljer sig undersköterskor från hur anställda i samtliga yrken svarat. Siffrorna visar hur stor andel (i procent) som svarat ja på frågan:

Kan som mest halva tiden ta korta pauser:

Innehåll från Infogram

Det här innehållet levereras från en extern tjänst. Genom att visa det accepterar du Infograms dataskyddspolicy

Källa: infogram.com

Har, av ekonomiska skäl, arbetat sjuka:

Innehåll från Infogram

Det här innehållet levereras från en extern tjänst. Genom att visa det accepterar du Infograms dataskyddspolicy

Källa: infogram.com

Har utsatts för våld eller hot om våld senaste tolv månaderna:

Innehåll från Infogram

Det här innehållet levereras från en extern tjänst. Genom att visa det accepterar du Infograms dataskyddspolicy

Källa: infogram.com

Kan för det mesta inte ens delvis bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras:

Innehåll från Infogram

Det här innehållet levereras från en extern tjänst. Genom att visa det accepterar du Infograms dataskyddspolicy

Källa: infogram.com

Tycker att arbetet är meningsfullt:

Innehåll från Infogram

Det här innehållet levereras från en extern tjänst. Genom att visa det accepterar du Infograms dataskyddspolicy

Källa: infogram.com

Tre undersköterskor om siffrorna

Linnéa Birgersson

undersköterska och skyddsombud på LSS-boende i Västerås, jobbar fackligt 60 procent av tiden

– Det är världens bästa jobb. Vi tar hand om folk. Så förklarar Linnéa Birgersson att undersköterskor oftare än snittet tycker att arbetet är meningsfullt. Men hon känner igen sig i bilden av begränsat inflytande över arbetsdagen. Hon önskar att personalen vore mer involverad i schemaläggning och planering, särskilt i hemtjänsten. – De ska vara först på ena sidan stan och tio minuter senare på andra sidan stan. Man måste börja lyssna på personalen. Vi gör jobbet varje dag, vi vet vad som behövs. I Västerås pågår en översyn som hon hoppas ska leda till bättre planering. En väg mot högre status för yrket kan vara yrkeslegitimation och bättre lön. Men Linnéa Birgersson lyfter också ett eget ansvar, att undersköterskor måste se sitt värde. – Vi har inte varit bra på att säga nej, vi har haft delade turer sedan 50-talet och har det fortfarande. Hon bekräftar att hot och våld är ett stort problem. Nuhar hon hört om en arbetsplats där personalen föreslagits självförsvarskurser. Lite motvilligt välkomnar hon det. – Vi ska inte behöva sådant i vården, men uppenbarligen gör vi det. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Rickard Altin

jobbar som undersköterska i Sundsvall sedan 15 år, är arbetsplatsombud och fackligt-politiskt ansvarig i Kommunals sektion i mellersta Norrland

– Det är inte alls förvånande. Det som är förvånande är att alla andra blir förvånade, säger han om undersökningen som han menar speglar vardagen för undersköterskorna. Enligt honom är en nyckelfråga för arbetsmiljön att öka bemanningen. – Vi är under smärtgränsen när det gäller grundbemanningen. Och sen skulle jag gärna se att Kommunals medarbetare fick ett verkligt inflytande på arbetsplatsen. Hur skulle det kunna se ut? – Till exempel när man sänker bemanningen eller gör om organisationen. Jag kan inte minnas att jag någonsin har skrivit en risk- och konsekvensanalys som faktiskt har tagits på allvar. Om Richard Altin fick bestämma skulle man också avskaffa detaljstyrda minut-scheman och göra det möjligt att slippa delade turer och långa arbetspass. Han vill också se en legitimation för undersköterskor. – För det första skulle det förbättra patientsäkerheten och öka kvaliteten inom äldreomsorgen. Men också förhoppningsvis göra det lättare att ställa fackliga krav.

Elisabeth Antfolk

undersköterska som jobbat i äldrevården i 30 år, skyddsombud och ordförande i Kommunals sektion för privat vård och omsorg i Stockholms stad

– Den fysiska arbetsmiljön, den ständiga underbemanningen och acceptansen för allt det man förväntas behöva tåla och kan råka ut för i sitt dagliga arbete. Det menar Elisabeth Antfolk är det de största orsakerna till att det för många är jobbigt att arbeta inom vård- och omsorgsyrken. Hon menar att medarbetarna skjuter sig själva i foten när de springer extra fort när kollegor är sjuka och sedan inte rapporterar underbemanningen. – Både medarbetare och fackliga har ett hästjobb i att lära oss att skriva avvikelser när vi är korta. Vi måste våga belysa att det är ett av de största arbetsmiljöproblemen vi har. Utan att sätta ner det på papper blir det bara ett tomt prat och ett suckande i personalrummet. Hon skulle också vilja se att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, satte ner foten hårdare kring frågor om underbemanning nattetid. Ett annat problem som Elisabeth Antfolk vill få bort är tidsstyrningen och minutjagandet inom vården. Exempelvis kan ett av hennes nattliga tillsynsbesök vara värt två minuters arbetstid. Krävs det mer måste hon skriva en avvikelserapport så att hennes arbetsgivare får betalt av staden för hennes arbete. – Jag förstår att problemen finns med allt fusk som varit inom hemtjänsten, men jag har svårt att förhålla mig till det när det är en livs levande människa jag går in till som kanske är ledsen. Artikeln är tidigare publicerad av Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus.

Grattis Sverige – nu blir det jävligare att vara fattig och sjuk

29-åring klämdes till döds – vd döms för arbetsmiljöbrott Felicia, 27: ”Vet inte om jag vågar skaffa fler barn när sjukhuset försvinner” Ambulanskris: Fler ska utbildas till ambulanssjukvårdare Larm om säkerhetsbrister på Wasabröds fabrik – tre veckor före olyckan Fotbolls-EM: Här är sportbarerna med kollektivavtal och schyssta villkor