En månad har gått sedan valet.

Under denna tid har Alliansen med stöd av Sverigedemokraterna röstat bort Stefan Löfven. Men utan någon plan för vad som ska komma sedan.

I stället har desinformationen haglat, och varje bedömare i mediabevakningen tar varje ord från någon partiledare som ett omen om något nära förestående.

Ibland har det känts som att vara tillbaka på sovjettidens dagar, när uttrycket ”kremlologi” myntades som ett samlande begrepp för teckentydning av vad som hände inom Sovjetstyret.

Men Sverige är inte Sovjet. Sverige är en demokrati.

Det eller de partier som har aktivt eller passivt stöd av minst 175 riksdagsledamöter kan bilda regering. Ingenting annat gäller.

Vi är inte utlämnade till svårberäknade maktkamper. Förutsättningarna är glasklara, som de ska vara i en demokrati.

Ändå översköljer Alliansens partiledare oss nu dagligen med medveten desinformation.

Var vänlig och sluta med det. Förklara i stället hur de 175 mandaten ska nås. Det är det enda som betyder något.

I denna dagliga desinformation ser vi två huvudvägar:

* Dels spelade Alliansledarna upp en lustiger vals om att Socialdemokraterna, det största partiet i det största blocket, skulle stödja det minsta blocket att bilda regering.

Varför så skulle ske har de dock aldrig förklarat och förslaget får nu anses som avskrivet.

* Dels sprider de dagligen myten om att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är lika goda kålsupare i extremismens gränstrakter. Vilket naturligtvis är absurt. Vänsterpartiet erkänner demokratins grund, alla människors har lika värde. Sverigedemokraterna gör det inte.

Båda dessa myter har samma ändamål, att bereda vägen för att ta stöd från Sverigedemokraterna för att nå de 175 mandaten som krävs.

Om så sker, och en fullt möjlig M-KD-regering röstas fram med Centerns och Liberalernas passiva och med Sverigedemokraternas aktiva stöd, hoppas de alla kunna skylla på att Socialdemokraterna ju inte ville stödja dem och att Sverigedemokraterna inte är värre än Vänsterpartiet.

Om Alliansens desinformationskampanj lyckas är oklart.

Visserligen har de fått en del hjälp av näringslivet för att gå vidare mot att begära ett aktivt stöd från Sverigedemokraterna. Och varje gång de vädrat sin desinformation finns det alltid någon tidning som vidareförmedlar den.

Men delar av näringslivet har också varnat för ett sådant samarbete. Och över hela regeringsbildningen hänger den stora frågan om vad Centern och Liberalerna ska göra.

För att bilda en regering måste Moderatledaren Ulf Kristersson nå 175 mandat. Inget annat gäller.

Kristersson kan bara nå 175 mandat på ett enda sätt: att ta aktivt stöd av Sverigedemokraterna och samtidigt behålla stödet från Centern och Liberalerna.

Det enda vi väntar svar på är alltså om Centern och Liberalerna ställer upp på detta och vill stödja en konservativ regering som sitter med aktivt stöd av Sverigedemokraterna.

Så Alliansledarna måste sluta bete sig som om regeringsbildningen vore något slags svårtytt schackspel i Kremls korridorer där vi väntar på drag och motdrag.

Sverige är inte Sovjet. Sverige är en demokrati.

Så fram med stöden, om de nu finns.

Ska Centern och Liberalerna överge sina vallöften och stödja en M-KD-regering. Eller ska de inte det.

Vi väntar.