Den 27 april 2016 skedde det som inte får ske.

En arbetstagare omkommer i en arbetsplatsolycka då han kläms till döds vid en rutinbesiktning av en travers på SSAB i Luleå.

Nu drygt två år senare ska skuldfrågan avgöras i Luleå tingsrätt. Åklagaren yrkar på en rekordstor företagsbot, tre miljoner kronor, för grovt arbetsmiljöbrott för vållande till annans död.

Att brottet ska anses som grovt beror på att företaget fått klämrisken påpekad vid flera tillfällen.

Arbetet är på plats i Luleå tingsrätt vid slutpläderingarna i målet. Först ut var åklagare Stig Andersson.

– Det här är ett mål där företagsbot passar sig väldigt bra. Det är ett mål där det kan vara många som har bidragit till olyckan genom sin oaktsamhet, men att ingen är direkt ansvarig, inledde han sitt anförande.

Han fortsatte sedan med att konstatera att det inte råder någon tvekan om att Rolf Blomkvists död orsakades av att han klämdes till döds mellan en väggmonterad serviceplattform och traversen som han inspekterade.

– Arbetsmiljölagen är uppbyggd så att så många som möjligt ska ha ansvar för så mycket som möjligt så länge som möjligt. Här har det varit väldigt skarpa gränser mellan olika ansvarsområden. Det hade varit bättre om de hade gått i varandra mer, så man kunnat se på saken från lite olika håll, förklarade Stig Andersson.

Och däri ligger den springande punkten.

En viktig del i åtalet är alltså att klämrisken finns dokumenterad i minst tio protokoll, den första noteringen är från år 2004, från det externa besiktningsföretaget Inspecta: ”Serviceplattform för ’taktelfer’ pelare v31-v32 bör demonteras (klämrisk)”.

Men det finns olika syn på syftet med Inspectas besiktningar och vilket syfte protokollen har.

Åklagaren menar alltså att de anmärkningar och noteringar som finns där ska användas i riskbedömningarna.

Medan SSAB, som i rätten företräds av advokat Anders Lorentzon, i stället menar att de handlar om maskinsäkerhet, och alltså är inte tänkta för riskbedömningar.

– För att brottet ska anses som grovt krävs att gärning innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Förutsättningen för grovt brott, enligt åklagaren, är att man i den här gruppen inte tagit med sig de här protokollen i riskbedömningen.

Enligt försvaret är alltså noteringarna i protokollen inte något som ska användas som underlag i riskbedömningarna och hävdade att det ingenstans står exakt hur en riskbedömning ska gå till.

– Varken i lagen eller i föreskrifterna talas det om specifikt hur man ska göra, vad man ska ha med sig i riskbedömningen, vilken information man ska ha. Tittar man på praxis, så är det ofta skyddsrondsprotokoll, tillbuds- och olycksfallsrapporteringar och liknande man har med sig i riskbedömningarna.

– Men hur man än letar i de här föreskrifterna så finns det ingenstans exakt vad som ska ingå. Och det finns definitivt ingenstans att ett utomstående besiktningsorgans protokoll ska ingå riskbedömningsarbetet, sade Anders Lorentzon.

Åklagaren är av en annan åsikt och hänvisade till förordningen om lyftanordningar. Där står att lagen om besiktningar även ska användas ur arbetsmiljösynpunkt.

– Den är alltså på inget sätt till för att öka produktionen i industrin. Den ser till arbetsmiljöbrister. Men här har man bara sett protokollen som produktionsstödjande.

Ett annat problem åklagaren lyfte var brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Man pratade mycket om risker, men det dokumenterades inte.

– Riskbedömningarna gjordes från gång till gång. Det gjordes inte så att minnet fanns kvar, det dokumenterades inte. Det innebar att andra, som inte var med vid det tillfället inte kunde ta del av vad man kommit fram till.

Förutom företagsboten på tre miljoner kronor yrkar åklagaren på 50 000 kronor i skadestånd för sveda och värk till Rolf Blomkvists anhöriga.

Försvaret menar att om företaget fälls för grovt brott säger praxis att boten inte bör överstiga två miljoner.

Dessutom ville Anders Lorentzon att skadeståndet i så fall ska sättas till 40 000 kronor, även det med hänvisning till praxis.

Dom i målet kommer om fyra veckor, den 1 november.