Sveriges medlemskap i säkerhetsrådet löper ut vid årsskiftet och 18 september inledde generalförsamlingen sin 73:e session, vid vilken Sverige representeras med lika stor självklarhet nu som under Dag Hammarskjölds dagar.

Kritiker hävdar dock allt mer högljutt att FN spelat ut sin roll som världssamfund.

Alla beslut om agerande i en särskild situation eller fråga som hamnar i säkerhetsrådet kräver ett enhälligt stöd för att träda i kraft.

De fem fasta medlemmarna USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina har alla veto och är inte sena med att blockera resolutioner med sin vetorätt.

Om dessa fem supermakter är en avspegling av tidens maktförhållanden eller enbart en restprodukt av världsfreden 1945 är en fråga med ett lika givet svar som huruvida supermakterna är opartiska eller agerar utifrån egennytta.

Kärnan i kritiken mot FN vilar just i det faktum att de flesta av FN:s beslut får världspolitisk skruv av att de blockeras av den stormakt som råkar ha egenintresse i den aktuella frågan.

Att till exempel Ryssland, som genom proxy är en av de stridande parterna i den mångbottnade Syrienkonflikten, påverkar konflikten med sitt veto i säkerhetsrådet och därigenom sätter hela FN:s position i gungning.

Vilket ger oss situationen vi nu ser i Idlib i Syrien. Där Syriens president Assad med sina allierade Ryssland och Iran trots uppmaningar från FN om vapenvila fortsatt strida.

Internationell rätt måste hörsammas och den måste skipas opartiskt, annars riskerar den att urholkas helt

Anna Sundström

”98,8 procent av de som befinner sig i Idlib är inte terrorister” sa FN:s sändebud till Syrien när han vädjade till dem i säkerhetsrådet att skona de flera miljoner civila i området.

Bomberna började regna över Idlib dagen efter.

Tolkningarna av skeendet i den invecklade Syrienkonflikten är många, men att FN inte kunnat agera i enlighet med sina mest grundläggande principer och till stöd för de civila i Idlib, är en sträng verklighet.

Militärens övergrepp mot minoritetsbefolkningen rohingya under senaste året i Burma har av FN tidigare klassats som etnisk rensning, men nu har FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter sagt att Burmas militär bör ställas inför rätta i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) då det kan röra sig om ett regelrätt folkmord.

Detta samtidigt som Donald Trump går till hård attack mot och underkänner den fristående tribunalen i Haag.

USA under Trump har stått för en rad märkliga turer mellan USA:s FN-ambassadör Nikki Haley och Vita Huset – den senaste och kanske mest graverande är att USA valt att lämna FN-organet för mänskliga rättigheter.

USA som varit i särklass största givare till FN minskar dessutom sitt senaste anslag med 285 miljoner dollar samtidigt som en av de andra fem fasta medlemmarna i säkerhetsrådet, Kina, fördubblar sitt anslag.

För att öka tilltron till FN och värnandet om mänskliga rättigheter måste bland annat organisationens förmåga att agera när människor utsätts för systematiska övergrepp av den egna regeringen stärkas.

Internationell rätt måste hörsammas och den måste skipas opartiskt, annars riskerar den att urholkas helt.

FN:s generalsekreterare António Guterres har sedan sitt tillträde varit tydlig med att FN bör och ska förnyas.

Guterres har lagt fram en reformagenda för att bättre möta framtiden – men i slutändan är det upp till varje enskilt medlemsland att visa politisk vilja.

Särskilt nu, när polariseringen ökar och supermakterna vacklar i samarbetsvilja under nyckfulla ledare, är behovet av multilaterala dialoger och samförstånd viktigare än någonsin för att tackla ödesfrågorna i vår tid.

Mötesplats Globala Torget

• Olof Palmes Internationella Center har fått i uppdrag av Sida att arrangera Globala Torget på Bokmässan i Göteborg.

• Globala Torget är en mötesplats för demokrati, mänskliga rättigheter och en rättvis och hållbar global utveckling.

• Här möts civilsamhällets organisationer, författare, konstnärer, myndigheter och många andra som arbetar för en bättre värld.

• I år består programmet av 97 seminarier och 40 utställare är på plats 27–30 september.

• Palmecentret anordnar bland annat seminariet Står FN:s framtid på spel? klockan 12:20 den 30 september.