Om någon tvivlade på att det finns rasism i det här landet så borde efterspelet till valet vara bevis nog.

I Göteborg lyckades en ung kvinna kryssa sig in i riksdagen för Miljöpartiet.

Hon fick drygt 1 400 personkryss och gjorde en raketresa från 23 plats ända till Helgeandsholmen i Stockholm.

I vanliga fall hade detta varit en hjältesaga. En ung kvinna mot etablissemanget. Energi och engagemang. Nya, fräscha tankar i storpolitiken.

Det fanns bara ett problem: kvinnan heter Leila Ali Elmi, kommer från Somalia och bär slöja.

Så i stället för hjälteberättelser fylldes nätet av konspirationsteorier.

Miljöpartisten pekades ut som islamist och infiltratör. Hon fick massiv kritik för att hon kampanjat på sitt modersmål och det snackades om ”klanröster”.

Men herregud! Skärp er!

Jag känner inte Leila Ali Elmi, men inget jag sett eller läst har på något konkret sätt visat att hon skulle vara islamist.

Att hon kampanjat på somaliska tycker jag är självklart. Även de väljare som inte kan läsa eller prata svenska så bra har rätt till samhällsinformation.

Någon som minns ”Uutiset”, nyheter på finska som sänds i Public service. Eller ”Språka på serbo-kroatiska”, som rullade på tv när jag var liten?

De som kritiserade Leila Ali Ami för hennes kampanj kan ju ta och fundera på om de själva skulle kampanjat på spanska om de flyttat till Spanien, engagerat sig i ett parti och i valrörelsen träffat svenskar som blivit spanjorer. Knappast.

Hur många miljonärer på Östermalm lade sin röst på Ulf Kristersson för att han är ”en av oss”?

Jesper Bengtsson

”Jag själv tillhör inte något klansamhälle och tar tydligt avstånd från det. Jag är en kvinna. Lever man i ett klansamhälle saknar kvinnor de rättigheter som män får”, sade Leila Ali Ami själv när kritiken mot henne var som värst.

Ett bra svar, som pekar både på okunskapen om vad klan är för något och det bisarra i att hon får kritik för att hon sökt och fått stöd av människor med samma bakgrund som hon själv.

Andra politiker får inte sådan kritik.

Hur många svetsare eller industriarbetare röstade på Stefan Löfven för att han har samma bakgrund som dem?

Hur många miljonärer på Östermalm lade sin röst på Ulf Kristersson för att han är ”en av oss”?

Det är en fin dröm att alla människor ska vara individer och när vi utser politiska företrädare gör vi det uteslutande utifrån ideologi, åsikter och individuella kvaliteter.

Jag delar den drömmen.

Men i praktiken fungerar det inte så. Vår bakgrund, sociala ställning, utbildning, inkomst, kön eller hudfärg spelar roll.

Det visar om inte annat det faktum att Leila Ali Elmi fick en våg av rasism vräkt över sig för att hon fått stöd av människor ur sin egen grupp.

Människor som lever i förorten i Göteborg.

Medan Kristerssons eller Löfvens stöd från människor som delar deras bakgrunder inte nämns med ett kritiskt ord.