I förra veckan kom resultatrapporter från skolföretagen Academedia och Internationella Engelska Skolan.

Det är skrämmande läsning.

Skolan, en av våra viktigaste samhällsinstitutioner, reduceras till företag som ska förbättra marginaler och expandera internationellt.

I avsnittet ”Next step in Spain” i Internationella Engelska Skolans rapport informeras aktieägarna om hur bra investeringarna går utomlands.

Än mer upprörande är det eftersom vi vet att skolföretagen drivs med ojämlikhet som affärsmodell.

Academedia skryter om att betygsresultaten är högre i deras skolor än riksgenomsnittet, men glömmer att berätta vilka elever som går där.

Friskolor har en klar övervikt av elever vars föräldrar har högre utbildning och inkomst än genomsnittet.

Det är LO-gruppernas barn som får betala priset för detta, när skolan blir allt mer ojämlik och våra gemensamma skattepengar läcker ut i skolföretagens vinster

Therese Guovelin, Mattias Samuelsson & Ulrika Lorenzi

Det är betydligt lättare att göra vinst när eleverna kan få hjälp av sina högskoleutbildade föräldrar.

Friskolorna drar ned på sina kostnader genom lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare.

När Skolverket kontrollerade elevernas bakgrund gjorde friskolorna inte bättre ifrån sig än de kommunala skolorna.

OECD menar till och med att svenska friskolor presterar sämre än kommunala skolor.

Dessutom eldar friskolor på betygsinflation.

En forskningsrapport i våras visade att friskolor genomgående sätter högre betyg än kommunala skolor jämfört med resultaten på de nationella proven.

Mest extrema är Internationella Engelska Skolan där cirka två tredjedelar betygsförsprånget beror på betygsinflation.

När Skolverket undersökte hur det går för elever som studerar vidare på universitet visar det sig att elever som gått på friskolor presterar sämre än elever som gått på kommunala skolor.

Att det är vinstintresset som styr blir tydligt när företagen skriver om sitt lobbyarbete för ”lika villkorsprincipen” i skolpengen.

Det har bland annat lett till att skolföretag dragit kommuner till domstol när de byggt nya skolor och fått ökade kostnader.

Företagen vill få höjd skolpeng, fast deras kostnader inte ökat.

Academedias vd skriver att detta är ”en viktig åtgärd för att förbättra marginalen”.

Sverige är det enda landet i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer.

Nu ser vi effekterna. Vi har fått sjunkande kunskaper, ökande segregation och framväxten av börsnoterade skolkoncerner som många gånger har trängt undan idéburna initiativ.

Vi har fått ett tryck på lärare att sätta högre betyg än vad eleverna förtjänar.

Detta trots att en majoritet av väljarna inte vill att skolan ska vara en marknad och 2014 röstade på partier som lovade göra något åt detta.

Sverige är det enda landet i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer

Therese Guovelin, Mattias Samuelsson & Ulrika Lorenzi

Sverigedemokraterna skrev i sitt skolpolitiska program 2014: ”Men är skolan verkligen som vilket annat företag som helst? Vi tycker inte det. Vi menar att det går alldeles utmärkt att driva friskolor utan att ta ut vinst. Vi menar att det är oacceptabelt att skattepengar avsedda för skolundervisning slussas över till aktieutdelningar.”

Därefter bjöds Sverigedemokraterna på finlunch av välfärdslobbyisterna och numera har partiet helt svängt i frågan.

Sverigedemokraternas skolpolitiska talesperson har bland annat sagt att skolor är ”som vilka företag som helst”.

Det är LO-gruppernas barn som får betala priset för detta, när skolan blir allt mer ojämlik och våra gemensamma skattepengar läcker ut i skolföretagens vinster.

Socialdemokraterna går till val på en jämlik skola.

Därför vill de omgående sätta stopp för nya vinstdrivna skolor, vilket LO länge krävt.

Socialdemokraterna vill också se en ny lagstiftning kring skolan, som helt stoppar vinstjakten, som fördelar skolpengen utifrån behov och som skapar en gemensam antagning till alla skolor.

Den 9 september är det väljarna som bestämmer om skolan ska vara en samhällsinstitution där vinsten är elevernas kunskap eller om skolan ska ses “som vilket företag som helst”.