Märks det att vi närmar oss ett val?
– Absolut. Partier och enskilda politiker har skruvat upp tempot i sociala medier. Men även vanligt folk engagerar sig mer i politiska frågor.

Vilka intressen gynnas?
– Det är ingen hemlighet att många inlägg inom den högerpopulistiska nätmiljön resulterar i tusentals interaktioner.

Vilket socialt medium är mest utsatt för falska påståenden?
– Både på Twitter och på Facebook finns det massvis med konton som sprider missvisande eller felaktiga påståenden i syfte att påverka i politiska frågor.

Något ämne just nu där den virala tolkningen inte helt stämmer överens med verkligheten?
– Ett ständigt aktuellt ämne handlar om kostnader som kan kopplas till invandring. Det är inte ovanligt att invandringens kostnader ställs mot pensionärers ekonomiska situation i Sverige. Inläggen som får spridning är i många fall felaktiga, grovt vinklade eller utelämnar viktig information.

Bör man låta bli sociala medier?
– Det är upp till var och en. Personligen älskar jag all den snabba information och de olika infallsvinklar jag kan få. Men har man ett flöde som gör en deprimerad kan det kanske vara bra att rensa upp lite eller ta en liten paus.

Läs även Arbetets special om källkritik från 2017 här

3 tips för att tänka källkritiskt

  1. Var onödigt källkritisk. Fråga dig alltid vem som står bakom påståendet och vad syftet är. Verkar något för bra eller för osannolikt för att vara sant så är det ofta det.
  2. Börja med att googla några nyckelord i påståendet. Ofta finns svaret ett par sökningar bort.
  3. Handlar det om en bild som har fått spridning, gör en bildsökning för att se om bilden har publicerats i andra sammanhang.