I dag möts regeringen på Harpsund för att komma överens om höstens budget, som läggs om de får fortsätta att styra Sverige efter valet.

Men hur går det egentligen för den svenska arbetsmarknaden?

För ett år sedan berättade Arbetet att Sverige låg långt från det mål Socialdemokraterna presenterade inför förra valet om att år 2020 ha EU:s lägsta arbetslöshet.

När målet sattes låg man på tionde plats. Sedan dess har Sverige tappat fem placeringar och ligger nu på delad 15:e plats med Irland.

Arbetslösheten i EU:s medlemsländer 2017

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Samtidigt som vi ligger på undre halvan av de 28 EU-länderna gällande arbetslösheten har Sverige högst sysselsättningsgrad i hela unionen. Hur hänger det ihop?

Enligt Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har Sverige ett högt arbetskraftsdeltagande som både drar upp arbetslösheten och sysselsättningen.

– Jobbskatteavdragen är ett skäl till att vi har många i arbetskraften, ett annat skäl är att vi har ganska tuffa regler för sjukförsäkring och förtidspension som också har skärpts över tiden. Sedan har vi historiskt många förmåner som är kopplade till att man arbetar som ett starkt incitament att vara i arbetskraften, säger han.

Högst sysselsättningsgrad i EU

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

En förklaring till att Sverige har en relativt hög arbetslöshet i förhållande till andra länder är också matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad, menar Lars Calmfors.

Lågutbildade och särskilt lågutbildade nyanlända har svårt att få jobb.

Ett annat land som de senaste åren tagit emot många flyktingar är Tyskland, som trots det har en betydligt lägre arbetslöshet än Sverige; 3,8 procent under 2017 jämfört med Sveriges 6,7 procent.

Enligt Lars Calmfors kan det förklaras med att lönespridningen i Tyskland har ökat kraftigt sedan 90-talet och att reallönerna faktiskt sjunkit kraftigt för de lägst utbildade.

Det är också hos den gruppen sysselsättningen har gått upp mest.

– Det där är en kontroversiell fråga men det är väldigt svårt att komma undan slutsatsen att ökade löneskillnader inneburit högre sysselsättning för lågutbildade i Tyskland. Det behöver inte innebära att man tycker att det är bra, men att det har varit positivt för sysselsättningen är ganska tydligt, säger Lars Calmfors.

Är jämförelsen mellan andra EU-länder relevant för att säga hur bra det går på den svenska arbetsmarknaden?
– Jämförelsen kan vara intressant. Däremot tycker jag att målet att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU är dåligt utformat. Jag tycker inte att arbetslöshet i Sverige är mer acceptabelt om andra har hög arbetslöshet.

Trots att vi sjunker på EU-listan har Sveriges arbetslöshet sjunkit gradvis under flera år. Samtidigt har vi haft en rejäl högkonjunktur den senaste tiden.

Har Sverige en hög eller låg arbetslöshet i dag?
– Vi har en väldigt bra konjunktursituation så man kan tycka att arbetslösheten borde vara lägre, men vi vet alla vad det beror på. Vi har stora matchningsproblem med stora svårigheter för lågutbildade och särskilt lågutbildade utrikes födda att få jobb. Det är så klart ett stort problem, säger Lars Calmfors.

Arbetslösheten sjunker i Sverige

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.