Enligt Skolverket kan det saknas 80 000 lärare om ungefär 15 år och frågan om hur man ska lösa lärarbristen är ständigt aktuell.

Nu kommer Miljöpartiet med förslaget att man ska kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, men få full lön.

– Du får en lärarutbildning och under tiden får du betalt. Det gör så klart utbildningen attraktiv, särskilt för den som kanske redan har jobbat ett antal år, har familj och lite svårt att gå tillbaka till universitetssvängen, säger språkröret Gustav Fridolin (MP) till SVT.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund är positiv till förslaget, men säger samtidigt att det inte är tillräckligt.

– Initialt: ja, det är en bra satsning. Om man inte tummar på kraven, men frågan är om det räcker, säger Åsa Fahlén.

Att lönen skulle locka fler till utbildningen är hon helt med på. Men det som är problematiskt är hur man får lärarna att stanna kvar i yrket.

– Det handlar om arbetsmiljö och fortsatt god löneutveckling, och där kan inte staten eller det här förslaget påverka, säger hon.

Tanken med Miljöpartiets förslag är att huvudmannen för skolan, oftast en kommun, sluter ett avtal med personer som vill bli lärare. Dessa får sedan varva studier med arbete — vilket i praktiken även innebär att obehöriga lärare som inte är färdigutbildade står i klassrummen och lär ut.

– Problemet i dag är att det redan finns en massa personer som arbetar i skolan som inte är lärare, och som inte heller går en utbildning. Det här förslaget ser i alla fall till att de som arbetar faktiskt har en plan att gå en lärarutbildning samtidigt, vilket så klart är bättre för eleverna, säger Fahlén.

För att minska skolans kostnader vill Miljöpartiet ge ett statsbidrag på två miljarder kronor, som täcker 50 procent av vikariekostnaden för den person som studerar. Partiet räknar med att förslaget ska ge 2 000 fler lärare — en siffra som Åsa Fahlén anser är aningen optimistisk.

– Jag är osäker på att alla kommuner kommer att nappa på det här förslaget, säger hon.

Inför höstens riksdagsval är Åsa Fahlén även orolig över att riksdagspolitiker endast kommer att ge förslag som har med utbildningen av lärare att göra — eftersom att det är den delen som staten kan styra. När det kommer till hur arbetsvillkoren och löneutvecklingen ser ut är det i stället kommunerna som har makten.

– Vi vill se ett ökat statligt inflytande, att staten går in och tidigare tar ett ansvar över skolan. Då kan vi se riktig förändring, säger hon.

På onsdagen lanserade även Liberalerna en skolsatsning. Partiet vill satsa 3,1 miljarder kronor per år för att anställa 18 000 lärarassistenter. De ska avlasta lärarna och bland annat hålla koll på eleverna.
Liberalernas förslag inför valet lanserades av partiledaren Jan Björklund när han sommartalade i Stockholm.  Liberalerna vill förbättra möjligheterna för lärarna att fokusera på undervisningen. Björklund uppger att det finns en lång rad arbetsuppgifter som inte behöver utföras av just lärare.

– Det måste inte vara lärare som är rastvaktar på skolgården, matvakter i bespisningen, som är provvakter vid nationella prov, som svarar på alla möjliga mindre frågor på föräldrars mejl, som tar hand om elever som fått kvarsittning, säger han.

Enligt Liberalerna möjliggör satsningen att en lärarassistent kan anställas per fem legitimerade lärare.