Det står sedan tidigare klart att lärarbristen i Sverige väntas bli värre under kommande år. I december förra året släppte Skolverket en rapport där man konstaterade att skolorna behöver rekrytera omkring 77 000 lärare och förskollärare under de kommande fem åren.

– Det är mycket oroväckande. Vi behöver ju ha fler lärare. Därför måste vi få alla i yrket stanna kvar, locka tillbaka dem som har slutat och samtidigt rekrytera nya, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.

TT: Är det inte ganska normalt att ibland fundera på nya yrkesbanor oavsett vilket jobb man har?

– Så kan det säkert vara. Men tittar man traditionellt på läraryrket, så är det ett yrke med väldigt låg rörlighet.

Du blir lärare, börjar arbeta på en skola och sen är du kvar. De allra flesta lärare känner att de gör ett väldigt meningsfullt arbete.

– Därför tycker jag att siffrorna är mer oroväckande än vad det kanske hade varit i något annat yrke där man vet att rörligheten är hög.

I undersökningen uppger även en av fyra grundskolelärare att undervisningsgrupperna har ökat medan en av tre säger att klasserna har blivit större.

Åsa Fahlén anser att dessa siffror belyser ett problem som annars ofta hamnar i skuggan av frågan gällande lärarnas ökande administrativa arbetsuppgifter.

Fler undervisningsgrupper innebär sämre förutsättningar för lärare och elever att etablera en förtroendefull kontakt mellan varandra.

– Om man inte får chansen vare sig som elev eller lärare att bygga de här förtroendefulla relationerna så minskar man möjligheterna till en god kunskapsutveckling, det är jätteviktigt.

Att det är just grundskolelärare som upplever problem av den här sorten är allvarligt, säger Åsa Fahlén.

– Får du en bra start, då har du en stabil kunskapsgrund att stå på och du klarar dig bättre längre fram i utbildningen, även om du hamnar i en större klass