Hamnimperiet som skakar svensk strejkrätt

I oktober 1876 föds ett danskt gossebarn som får namnet Arnold Peter – A. P. – Møller.

Tillsammans med sin far, sjökaptenen Peter Maersk Møller, startar han 28 år senare ett ångbåtsbolag.

Det ska bli den danska jättekoncernen Maersk, ett av Nordens största bolag.

2003 beskrev Dagens Industri A. P. Møllers son, som var 90 år gammal, som ”Danmarks mäktigaste man”.

Han styrde då det som uppgavs vara Nordens rikaste och mest slutna familjeimperium.

– Maersk jämförs ofta med Wallenbergs i Sverige. Det är ett inflytelserikt företag och en inflytelserik familj, säger den danske journalisten Tomas Kristiansen, som bevakar sjöfartsbranschen, till Arbetet.

Rederiet Maersk Line, världens största fraktare av containers till sjöss, står i centrum för verksamheten. 2001 startades ett särskilt terminalbolag; APM Terminals, APMT.

– I dag är det ett av de två viktigaste företagen i koncernen, säger Tomas Kristiansen.

Tio år efter att bolaget hade kommit igång riktades intresset mot Sveriges viktigaste containerterminal i Göteborgs hamn.

APM Terminals i världen (2017)

Den har bra geografiskt läge och kapacitet att ta emot större fartyg än andra svenska hamnar.

Hamnen ägs av kommunen men 2012 tog APTM över driften av terminalen.

Transport och Hamnarbetarförbundet, som båda organiserar arbetare i hamnen, var kritiska mot privatiseringen.

Men när den väl var ett faktum började Patrik Östbjerg, Transports dåvarande facklige företrädare i terminalen, tänka att det ändå kunde vara bra att ett proffs tog över.

– Ibland är det ju segt som kola med kommunala bolag, förklarar han.

Berit Blomqvist, vd för Skeppsmäklarföreningen vars medlemmar använder hamnen, var positiv.

– Vi tyckte det var jättebra med en stor aktör som kunde terminaleffektivisering, minns hon.

Vi blev besvikna när vi tyckte att inget hände, förutom att de höjde priserna

Inför privatiseringen pratade Göteborgs hamns dåvarande ordförande Sven Hulterström (S) om fördelar med en internationell aktörs erfarenhet.

Men sedan gick det inte enligt förhoppningarna.

Under 2013 lyftes kritik mot kötider i terminalen.

– Jag besöker många industrier varje dag, och jag har aldrig sett något liknande, sade en åkare i Svensk Åkeritidning.

Det levererades också hård kritik mot APMT:s planer på höjda avgifter.

”Hamnhaveriet” var rubriken när Veckans Affärer beskrev läget och våren 2015 fick båtar lämna kajen utan att ha lossats och lastats, enligt Transport iDag.

– Vi blev besvikna när vi tyckte att inget hände, förutom att de höjde priserna, minns Berit Blomqvist på Skeppsmäklarföreningen.

APM måste följa avtalet som de skrivit under. Vi är mycket kritiska till hur de sköter det

Ulrica Messing, som liksom Sven Hulterström varit S-minister med ansvar för infrastruktur, tillträdde den våren som ny ordförande för Göteborgs hamn.

Hon uttryckte omgående sitt missnöje.

– APM måste följa avtalet som de skrivit under. Vi är mycket kritiska till hur de sköter det, sa hon till Sjöfartstidningen.

Flera personer som Arbetet talat med vittnar också om att tonen mot fackliga företrädare hårdnade några år efter att APMT tagit över.

– Det blev lite peka med hela armen, säger Patrik Östbjerg.

Även Hamnarbetarförbundet märkte ett förändrat klimat, enligt deras lokale ordförande Peter Annerback.

Klicka på kartan för att se den större. Illustration: Eva Vaihinen

Unionen lade ned sin klubb på APMT för ett par år sedan. De aktiva medlemmarna var för få, men enligt uppgifter till Arbetet var förutsättningarna för fackligt arbete också kärva.

Sedan dess har en konflikt mellan APMT och Hamnarbetarförbundet eskalerat så mycket att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) förra året beställde en översyn av konflikträtten.

Utredningen skulle ha presenterats sista maj, men är nu uppskjuten till strax före midsommar.

Frågan handlar om huruvida ett avtalslöst fack ska ha rätt att rikta stridsåtgärder mot ett företag som har avtal för samma typ av arbete med annat fack.

Bakgrunden är att avtalslösa Hamnarbetarförbundet har riktat punktstrejker och blockader mot APMT trots företagets avtal med Transport.

Förra året gjordes ett historiskt volymtapp, på 19 procent, i containerterminalen.

Personalstyrkan skars ned med 140 personer och indexet över hur nöjda kunderna är sjönk. Storkunder som Stora Enso har hittat andra vägar för sina transporter.

Morgan Stahlgård, ordförande för Sveriges Åkeriföretag i Västra Götaland, säger att situationen i hamnen var som värst för ett år sedan.

– Det var otroliga väntetider, säger han och konstaterar att åkarna blev tvungna att debitera sina speditörer för tiden.

Hamnens kommunala ägare har nu krävt APMT på skadestånd för att de inte levererat utlovade volymökningar.

– Det är stora belopp, beskriver Göteborgs hamns ordförande Ulrica Messing kraven.

APMT vill förhandla ned summan, med hänvisning till att det skulle vara konflikten med Hamnarbetarförbundet som ligger bakom.

Under de senaste åren har debatten om hamnen fokuserat på att Hamnarbetarförbundet inte har fredsplikt.

Deras stridsåtgärder och oron för att de när som helst kan ta till sådana har lyfts som orsak till att hamnen tappar mark.

Kritiker menar i stället att APMT själva orsakade en stor del av problemen förra året, med sin lockout.

Maerskkoncernen – transporter & logistik

Att Hamnarbetarförbundet saknar avtal är i sig inte nytt, så var det redan när kommunen drev hamnen. Men låg det i botten även för terminalens problem 2013-2015?

Faktum är att Hamnarbetarförbundets roll inte lyfts fram i rapporteringen från den tiden.

Stormigt väder och bristande temporär bemanning är två faktorer som APMT:s dåvarande vd pekade på våren 2015.

Transports Patrik Östbjerg säger att verksamheten också påverkades av att i princip hela kajen grävdes upp för förbättringsarbete.

Ulrica Messing menar att flera faktorer låg bakom de tidigare problemen i terminalen, bland annat Hamnarbetarförbundets position.

Maersk jämförs ofta med Wallenbergs i Sverige. Det är ett inflytelserikt företag och en inflytelserik familj

– Att säga att det bara berott på konflikten är att göra det alldeles för enkelt, men det är en faktor, säger hon.

Ulrica Messing är kritisk bland annat mot att APMT tidigare varit sena med utlovade investeringar.

Men nu är hon övertygad om att hamnen skulle fungera fullt ut om den fackliga tvisten blev löst.

114 år har gått sedan A.P. Møller och hans far startade det ångbåtsbolag som kom att bli ett av världens största rederier.

Företaget är fortfarande danskt med det finns en stark svensk koppling.

A.P. Møllers snart sjuttioåriga sondotter, mångmiljardären Ane Maersk Mc-Kinney Uggla, har en adress på Östermalm i Stockholm.

Numera bär hon och en av hennes söner ett tungt ansvar för att föra familjehistorien vidare.

Med en ekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm i bagaget har sonen Robert Maersk Uggla tagit över som vd för maktbolaget A.P. Møller Holding.

APM Terminals avtal för driften av Göteborgs hamn löper till 2037.

Frågan är hur den svenska strejkrätten ser ut då.