Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

På bara några decennier har rörelsen gått från att ha varit en betydande maktfaktor till att på vissa håll vara utraderad.

– De socialdemokratiska partierna mår väldigt dåligt, säger forskaren Jenny Andersson.

Socialdemokraterna får allt oftare se sig stående vid sidlinjen, eller möjligtvis delta som stödparti till en starkare regeringspartner, i europeiska länder.

Även om det finns unika orsaker till rörelsens nedgång i respektive land, så är det en genomgående trend att socialdemokratin tappat mark över hela Europa sedan millennieskiftet.

– Jag upplever inte att det just nu finns starka socialdemokratiska partier inom Europa. Jag tror att de mer eller mindre är i en universell kris, säger Jenny Andersson vid Centre d’études européennes et de politique comparée i Paris.

I Sydeuropa har socialdemokratiska partier straffats för finanskrisen. Dels för att ha bidragit till att orsaka den med privatiseringar och genom en politik som drivit på den privata skuldsättningen, dels för de tuffa förhandlingarna om nödlån med EU, enligt Andersson.

– Efter 2007 och 2008 uppstod väldiga splittringar i Sydeuropa mellan de socialdemokratiska partierna och alternativ på vänsterkanten, som hade sitt ursprung i socialdemokratins mest radikala flanker, säger hon.

I Nordeuropa, med undantag för Storbritannien, har socialdemokratin inte lika tydligt drabbats av proteströrelseutbrytningar.

I stället har man betonat enighet.

Enligt Jenny Andersson är det i stället strategiska val som ligger bakom tillbakagången.

– Och det som är tydligt är att integrationspolitiska program där delar av extremhögerns principer blir styrande leder till en minskning av väljarstödet, säger hon.

Även Sheri Berman, professor i statsvetenskap vid Columbia University, som specialiserat sig på socialdemokratin i Europa, beskriver dess status som ”fruktansvärd”.

– En del av de partier som klassas som socialdemokratiska eller mitten-vänster har mer eller mindre försvunnit. Även på de platser där de traditionellt varit starka, som Sverige och övriga Skandinavien, har de inte längre möjlighet att förankra tunga majoriteter och är inte i närheten av den väljarandel man hade för några decennier sedan, säger hon.

Berman lyfter fram att socialdemokratin misslyckats med att hantera invandringsfrågan.

Tidigare har partierna ignorerat den eller bara hyllat mångfalden, utan att möta den oro som många medborgare känner kring förändringar i samhället och kulturella normer, enligt henne.

När nu oron behöver bemötas leder det till splittring inom partierna.

– Det här var en diskussion som behövde tas i slutet på 1990-talet, och jag tror att partierna betalar ett dyrt pris för det nu, säger hon.

Andersson säger att svenska Socialdemokraterna gör samma strategiska fel som andra, och har gått tydligt åt höger, både i ekonomiska frågor men även kring välfärd och kring integration.

– Därmed får de allt svårare att göra en tydlig gräns gentemot högerpartierna, säger Andersson.

– Om du bara erbjuder en urvattnad version av det populisthögern gör kommer folk att undra varför de ska rösta på Socialdemokraterna när de andra partierna pratat om de här frågorna längre, och erbjuder den äkta varan, säger hon.

Vare sig Sheri Berman eller Jenny Andersson målar upp någon ljus bild av framtiden.

– Jag tror att socialdemokratiska partier kommer att fortsätta på ett slags golgatavandring som förr eller senare kommer att mynna i att partier antingen splittras, eller att de tas över av andra, säger Andersson.

Gustav Sjöholm/TT

Socialdemokratin i Europa

Frankrike: Socialistpartiet, PS, kollapsade under förra årets parlamentsval. Partiet tappade efter François Hollandes styre hisnande 6 miljoner röster jämfört med 2012, drygt 22 procentenheter.

Tyskland: SPD har tappat stöd under sina år i regeringsställning med Angela Merkels kristdemokrater. Förra årets resultat var det sämsta sedan andra världskriget. I början av millenniet var partiet Tysklands största.

Österrike: SPÖ lyckades ligga still i förra årets val men tvingades lämna över regeringsmakten. Partiet har varit i stadig tillbakagång sedan glansdagarna på 1970-talet.

Nederländerna: Valet 2017 har beskrivits som spiken i kistan för arbetarpartiet PVDA. Från en fjärdedel av rösterna i 2012 års val säckade partiet ihop och fick endast 5,7 procent av rösterna.

Storbritannien: Storbritanniens Labour lyckades stärka sin position förra året och presterade bättre än valen 2015 och 2010, men sämre än under de Tony Blair-ledda valen dessförinnan. Jeremy Corbyn är dock fortfarande ifrågasatt inom partiet.

Grekland: Grekiska Pasok fortsatte att falla även efter 2012 års väljarslakt, där mer än 30 procentenheter försvann. Partiet hade över 40 procent av väljarstödet på 1990- och 2000-talen men har de senaste valen fått ensiffrigt stöd. Pasok har nu slagits ihop med andra partier i ”Rörelsen för förändring”.

Spanien: Spanska PSOE nådde bara 22 procent i det senaste valet, från att ha legat över 40 procent i början av 2000-talet.

Portugal: Portugal är ett undantag där António Costa leder en socialdemokratisk minoritetsregering. I valet 2015 steg partiet till 32 procent.

Italien: Demokratiska partiet tappade stort i årets val och fick mindre än 19 procent.

Norge: Arbeiderpartiet har backat två val i rad, och fortsatte efter förra årets val i oppositionsställning.

Danmark: Danska Socialdemokraterna har legat relativt stabilt i valresultaten sedan 2005 på cirka 25 procent, men tappade makten i valet 2015. Under 2000-talet har man legat långt i från de nivåer man hade på 1990-talet.

Finland: Finländska Socialdemokraterna har inte haft samma starka ställning som systerpartiet i Sverige, men 2015 års 16,5 procent var ändå det sämsta resultatet man presterat på mer än 100 år.