Det började med ett helt vanligt höstmöte mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, berättar Bente Sandström, chef på arbetsmarknadsenheten i Nordanstig kommun, Hälsingland.

– Arbetsförmedlingschefen sa ”ni har 65 arbetslösa ungdomar, ert näringsliv består ungefär av 600 företag. Om vart tionde företag anställer en ungdom så är ungdomsarbetslösheten noll. Hur svårt kan det vara”.

Nordanstig, som ligger norr om Hudiksvall, har omkring 9 500 invånare.

För fem år sedan var en av fyra ungdomar mellan 16 och 24 som inte pluggade, arbetslös, en bra bit över rikssnittet.

Med devisen ”hur svårt kan det vara” i bakhuvudena bestämde man sig för att slå fast en nollvision för ungdomsarbetslösheten.

Tillsammans med företagarföreningen pratade man ihop sig kring hur kommunens arbetslösa ungdomar skulle komma i arbete.

– Och vi fick företagarna med oss på ett jättebra sätt. Självklart ville de hjälpa vår kommuns ungdomar. Egentligen presenterade vi bara de verktyg vi redan hade och vad vi och Arbetsförmedlingen kan göra tillsammans, med praktik och olika lönestöd, säger Bente Sandström.

Och arbetet gav resultat. Det visar både siffror på ungdomsarbetslösheten som har sjunkit kraftigt och ny statistik från SCB som mäter etablering på arbetsmarknaden efter gymnasiet.

2013 var mindre än hälften av ungdomarna i Nordanstig studerande eller etablerade på arbetsmarknaden två år efter gymnasiet. 2016 var siffran 82 procent.

Allt fler jobbar eller pluggar två år efter gymnasiet

Visserligen råder högkonjunktur och ungdomsarbetslösheten har sjunkit i hela landet.

Nio av tio kommuner visar också positiva förändringar i etableringen efter gymnasiet.

Men Nordanstig stod för den största förändringen av alla kommuner, med sin ökning med 33 procentenheter.

Det kan jämföras med rikssnittet som ökade med 6 procentenheter.

Bente Sandström berättar att ungdomsarbetslösheten nu är nere på omkring 30 personer.

– Den kan så klart aldrig bli noll för även om de försvinner ut så kommer det ju alltid nya. Men ambitionen är att alla ska ut i jobb. Vi har ju litenheten i kommunen som den stora fördelen. Med den kommer en god kännedom om det lokala näringslivet.

Enligt henne har arbetet också gett större möjligheter till individualiserat stöd till de som fortfarande är kvar i arbetslöshet.

– De som är kvar är ofta de som är i behov av mer stöd, och där finns det ju ingen quick fix. Men det är också bra, för då kan vi lägga tyngdpunkten av resurserna där de behövs mest.

Tabellen visar andelen i procent som pluggade eller var etablerade på arbetsmarknaden två år efter gymnasiet i respektive kommun