Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Pappersflygplan fyllde luften när tusentals demonstrerade i Moskva den 30 april. Den 2 maj upprepades samma syn i Teheran.

Både Ryssland och Iran vill förbjuda appen Telegram, som tillåter användare att skicka krypterade meddelanden till varandra, och i bägge länderna har besluten lett till gatuprotester. Telegram tillåter användarna att skicka krypterande meddelanden, och appens logotyp är just ett pappersflygplan.

– Skyddad kommunikation är allra viktigast där människor är rädda för att uttrycka sin åsikt och Ryssland är ett av de länder där man kan hamna i trubbel för att säga vad man tycker, säger Marcin de Kaminski, programchef för arbetet med skydd av utsatta människorättsförsvarare.

Tillsammans med 25 andra människorättsorganisationer har Civil Rights Defenders precis undertecknat ett upprop riktat mot Ryssland. Kravet är att landet ”slutar blockera Telegram och upphör med sina konstanta attacker mot friheten på internet”.

Ryssland har begärt tillgång till Telegrams krypteringsnycklar för att ge säkerhetstjänsterna möjlighet att övervaka trafiken. När Telegram vägrat har myndigheterna svarat med att blockera de servrar appen använder.

– Det påverkar annat bortom Telegram. Det kan vara allt från privatpersoners hemsidor till kommersiella tjänster, säger Marcin de Kaminski.

Beslutet om ett förbud i Iran – där Telegram uppskattas ha 40 miljoner användare och fram tills nu även använts av statliga myndigheter – meddelades den 30 april. Bakgrunden är bland annat den protestvåg som runt årsskiftet svepte över landet, där missnöjesyttringar koordinerades via appen. Irans hårt ansatta fackföreningsrörelse har också använt Telegram för att kommunicera med medlemmar och sympatisörer.

”Med utgångspunkt i klagomål mot den sociala nätverksappen Telegram från iranska medborgare samt säkerhetstjänsternas krav att konfrontera Telegrams illegala aktiviteter har rättsväsendet förbjudit användning i Iran”, rapporterade statskontrollerad media enligt Reuters.

Iranska myndigheter försöker lansera den egna appen Soroush som ett alternativ till Telegram. Appen lockar bland annat med emojis föreställande beslöjade kvinnor som håller upp plakat med texten ”Död åt USA”, men få lokala bedömare tror att användarna kommer att strömma till.

Soroush erbjuder bland annat emojis där en beslöjade kvinna bär ett plakat med texten ”Död åt USA” eller håller ett porträtt av ayatollah Khamenei.

Dels för att Telegram – i likhet med andra förbjudna sociala medier som Facebook – fortfarande går att nå genom att använda tekniska lösningar för att surfa anonymt. Dels för att användarna helt enkelt inte vill ge myndigheterna tillgång till privat kommunikation.

– Människor föredrar Telegram, inte för att de lokal meddelandeapparna har tekniska problem utan för att de inte litar på dem, säger den reformistiska parlamentsledamoten Parvaneh Salahshouri enligt den USA-baserade iranska människorättsorganisationen CHRI.

På Civil Rights Defenders gör Marcin de Kaminski en liknande analys. Demonstrationerna i Moskva och Teheran handlar mindre om den specifika appen och mer om att försvara rätten till yttrandefrihet och privatliv.

– Telegram har blivit poppis i Ryssland och Iran för att användarna söker sig dit deras likar är. Andra liknande appar är fullt funktionsdugliga, många till och med ännu säkrare och mer krypterade, men det finns en symbolik i att myndigheterna försöker kväsa det forum där medborgarna aktiva och diskuterar och kritiserar. Och därför blir det protester.