– Bra, intelligent satir är en förutsättning för frisk luft i samhället, säger Carina Milde.

Hon är intendent på Arbetets museum och ansvarig för det särskilda EWK-museet.

De tre bokstäverna står för Ewert Karlsson, namnet på den framstående satirtecknare som skulle ha fyllt hundra år i höst om han hade fått leva. Han är död sedan 2004, men hans bilder lever vidare, bland annat på museet.

Arbetet bad Carina Milde att välja ut några teckningar som kommenterar arbetslivet.

– Vi lyfter ofta fram de storskaliga bilderna som han har fått pris för internationellt. Men det jag tycker är fint är att faktiskt gå tillbaka till de här nära, lokala ämnena som också engagerade honom väldigt mycket personligen, säger hon om de bilder hon valt.

I de här teckningarna finns en del motiv som ofta återkommer i EWK:s bilder, så som brödkakan.

Vi är ju rökta om vi inte har satir i samhället. Om vi inte kan fortsätta tillåtas skratta åt makten är det ju ingen skillnad på Sverige och en diktatur

Carina Milde

Carina Milde konstaterar att han växte upp på landet med fattigdom runt sig, att brödet blev en tydlig symbol.

– Han har bilder på en stor industriarbetare som går med en pytteliten bit brödkaka och en pytteliten direktör som går med den stora biten brödkaka, säger hon som exempel.

Ett annat återkommande motiv är att han målade politiker som djur.

Bland annat porträtterades S-ledaren Göran Persson som en mallgroda och M-ledaren Carl Bildt som en giraff med huvudet högt ovan trädkronor fyllda av kritik.

– Vi lyfter ofta fram de storskaliga bilderna som han har fått pris för internationellt, säger Carina Milde.

– Han var dels karikatyrtecknare. Han plockade in både personens karaktärsdrag och det sammanhang som personen figurerade i. Och självklart var han en enastående idétecknare, med bilder där han gestaltade stora frågor, sammanfattar Carina Milde EWK:s gärning.

Bilderna publicerades bland annat regelbundet i Aftonbladet.

– När han var aktiv kunde ledarsidan vara bara en teckning av EWK. Det säger ju något om vilken position satiren hade, säger Carina Milde.

Hon tycker att bildjournalistiken har en sorglig position i dag jämfört med den tiden.

De tecknare hon känner i dag pratar mest om hur de ska kunna publiceras och nå ut.

I museiverksamheten jobbar hon med att lyfta betydelsen av satir.

…självklart var han en enastående idétecknare, med bilder där han gestaltade stora frågor

Carina Milde om EWK

– Vi är ju rökta om vi inte har satir i samhället. Om vi inte kan fortsätta tillåtas skratta åt makten är det ju ingen skillnad på Sverige och en diktatur, säger hon.

Samtidigt konstaterar hon att satiren dyker upp i nya forum. Framför allt lyfter hon fram nutidens serietecknare och komiker.

– Många komiker är ju extremt bra samhällsanalytiker.

På Arbetets museum finns ett särskilt EWK-museum där EWK:s bilder visas upp. Under året görs en del extra satsningar med anledning av att han skulle ha fyllt hundra år.

Just nu pågår en utställning i Söderköping, till hösten ska den visas i Dalarna.

Internationella tecknare ska också få tolka EWK, till en utställning som kommer att visas senare i år.

Bilder av EWK

1988. ”Det här är ju kopplat till Boforsaffären. Hur man än tvättar så är byken skitig i alla fall. Jag tänker på att man inte kan svära sig fri från ansvar. Jag tycker det är spännande att titta på länder som, så som Sverige, ofta svär sig fria. En anledning till att jag väljer den här bilden är att symboler och metaforiska figurer inte används på samma sätt i dag. Tidigare gestaltade man nationer som karaktärer, så som Moder Svea gestaltar Sverige här.”

1983. ”Den här visar hopplösheten när man förlorar jobb, bostad och allting. 2009 visade vi bilder av The Guardians tecknare Steve Bell, tillsammans med EWK:s bilder, i utställningen Att ha eller inte ha ett jobb. Då var den här bilden med. Vi pratade om parallellerna till hur det har sett ut i Storbritannien – just detta när man förlorar sitt jobb och tar till flaskan för att trösta sig. Då kan man hamna i den här hopplösa situationen där man inte riktigt hittar ut.”

1992. ”Den är med mest för att det är en så snygg bild. En svångrem dras åt kring en grupp människor och i slutet av svångremmen finns en brödkaka. Frågetecknet handlar om hur det ska gå, många människor är berörda och i slutänden ligger levebrödet. Det är egentligen en gestaltning av hela tingens ordning. I slutet är frågan vem som har en smörgås att äta på kvällen.”

1992. ”Den här bilden är möjlig att använda på flera olika sätt. Den är så vacker. Grunden för att jag reagerar starkt på den är att jag har varit sjukskriven. Jag har pressat mig för hårt och kommit ut i den tomhet som en långvarig sjukskrivning blir. Samtidigt tänker jag på det otroliga privilegium det är att ha fast jobb i Sverige. Det spelar ingen roll hur länge jag är sjukskriven, jag har mitt jobb kvar. Men om man förlorar jobbet förlorar man mycket av sitt existensberättigande i samhället på något vis.”

Bilderna är från Arbetets museums samlingar, utom frågetecknet som är i privat ägo.

Fakta

Namn: Ewert Gustav Adolf Karlsson

Levde: 1918-2004

Yrke: Etablerade sig som professionell tecknare 1951. Han är mest känd för sina politiska teckningar i Aftonbladet och tidningen Land.

Källa: EWK-sällskapet