Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Uppgifter i en färsk rapport som gjorts av EU och FN-organen FAO och WFP visar att närmare 124 miljoner människor i 51 olika länder var drabbade av akut brist på mat under förra året.

Det var 11 miljoner fler än föregående år. Samtidigt lever ytterligare 815 miljoner människor i världen på gränsen till matbrist.

Enligt rapporten beror ökningen av antalet hungrande under förra året främst på intensifierade konflikter i Burma, nordöstra Nigeria, Kongo-Kinshasa, Sydsudan och Jemen.

Dessutom har långa torkor lett till dåliga skördar i många länder som redan innan var drabbade av matbrist, främst i östra och södra Afrika.

Tidigare i år varnade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres för att antalet hungrande i världen stiger, främst i Afrika. Han sade samtidigt att jordbruk och djuruppfödning i Afrika hotas av både konflikter och klimatförändringar.

Trots denna oroande utveckling håller FN fast vid målet om att inga människor ske behöva gå utan mat 2030.

Marta Antonelli, vid den oberoende italienska tankesmedjan Barilla Center for Food & Nutrition Foundation, BCFN, som är inriktad på livsmedelssäkerhet, säger att en av de största utmaningarna handlar om att kunna minska undernäringen i Afrika.

Hon påpekar att matbristen i framför allt södra Afrika handlar om flera samverkande faktorer – däribland den extrema fattigdomen, att många är beroende av en enda försörjningsmöjlighet, svaga institutioner, samt sociala konflikter och klimatrelaterade problem.

– Klimatförändringar och extrema väderfenomen kan ha en förödande effekt på skördar, boskap, förekomsten av fisk och därmed på småbönders inkomster, vilket ökar risken för matbrist, säger Marta Antonelli.

Hon menar att kampen mot hungern i Afrika bland annat kräver stärkta institutioner som kan bemöta extrem fattigdom och orättvisor, samt ett effektivare jordbruk och strategier för hur klimatkatastrofer kan förebyggas.

Småbönder behöver dessutom stöd som ger dem möjlighet att skaffa fler inkomstmöjligheter – samt hjälp att återställa utarmade jordar och ökad tillgång till vattenresurser som kan bidra till att öka deras skördar.

Enligt BCFN råder det stor obalans i världens livsmedelssystem. Ett problem är det stora resursslöseriet som innebär att nästan en tredjedel av den mat som produceras i världen går till spillo.

Ett annat problem är att så många har brist på mat samtidigt som världen upplever ett problem med övervikt på epidemiska nivåer.

BCFN anser att världens jordbrukssystem är ohållbart, då en stor del av världens jordbruksproduktion går till att föda upp boskap eller till biobränslen i stället för att bli mat åt behövande människor.

Målet om att avskaffa hungern till 2030 är ett av de 17 hållbara utvecklingsmål som världens länder kommit överens om inom Agenda 2030.