I januari presenterade socialminister Annika Strandhäll (S) ett åtgärdsprogram för en trygg sjukförsäkring och i dag beslutade regeringen om direktiv till två av uppdragen som då lades fram.

Mandus Frykman, tidigare forskare på Karolinska institutet och nu verksam inom företagshälsovården, har fått den nyinrättade rollen som nationell samordnare av sjukförsäkringen.

Tanken är att samordnaren ska utgå från individens perspektiv och lämna förslag på förbättringar. Enligt Annika Strandhäll handlar det om se över allt ifrån arbetsgivarens och företagshälsovårdens roll att förebygga ohälsa, till hur sjuk- och hälsovården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tar hand om sjuka.

– Vi kan tydligt konstatera att samverkan inte fungerar tillräckligt bra mellan de olika delarna i dag. Det får konsekvenser både när det gäller förtroendet för försäkringen, tryggheten för individen och resultatet ur ett samhällsperspektiv när människor faller mellan stolarna och inte kommer tillbaka till varken till hälsa eller arbetsliv, säger Annika Strandhäll.

I uppdraget ingår också att förslå eventuella ändringar i regler och lagar. Uppdraget ska vara klart i april 2020, men en första del ska redovisas ett år tidigare.

Som Arbetet redan berättat, fick Claes Jansson, tidigare enhetschef på LO-TCO Rättsskydd fått i uppdrag att utreda begreppen ”normalt förekommande arbete” och ”särskilda skäl” vid bedömning av arbetsförmågan. Även han ska lämna förslag på lagändringar om det behövs.

– Vi kan konstatera att vi har en väldigt oklar definition av normalt förekommande arbete i dag, där det i princip är upp till varje enskild handläggare att tolka det här utifrån ett antal tidigare domslut. Frågan är vad vi behöver göra mer, eller om det är något vi ska ändra på helt och hållet, säger Annika Strandhäll.

Att det saknas helhetsperspektiv i sjukförsäkringen och att människor trillar mellan stolarna, är problem som varit kända länge. Det samma gäller problemen med bedömningen av arbetsförmågan. Ändå har utredningarna som nu tillsatts dröjt tills det är mindre än ett halvår kvar till valet. Annika Strandhäll tycker dock inte att regeringen varit passiv i frågan.

– Vi har sedan vi tillträdde lagt fram ett 50-tal olika åtgärder som rört detta. Det har handlat om ett stort renoveringsarbete av hela sjukförsäkringen, där man fått ta saker och ting stegvis. Vid varje steg har vi fått se att det finns ytterligare saker att tag i och så har vi jobbat vidare, säger hon.

Annika Strandhäll nämner borttagande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, ökade resurser Försäkringskassans handläggning och lagändringen som stoppat att sjukpenning dras in retroaktivt som några exempel, tillsammans med ett tydligare rehabiliteringsansvar för arbetsgivare och ökade resurser till Arbetsmiljöverket.

– Det är en tydlig resa mot att vi ska ha en trygg och stabil sjukförsäkring på sikt som stöttar människor tillbaka till arbete, säger hon.

Regeringen har från flera håll fått kritik för målet att pressa ner sjukpenningtalet, till nio dagar år 2020. Att det står i Försäkringskassans uppdrag leder till hårdare bedömningar där fler får sin sjukpenning indragen trots att de är för sjuka för att jobba, menar kritikerna, men det tillbakavisas av Annika Strandhäll.

– Det är ett oerhört förenklat resonemang. Oavsett om vi har haft målsättningar eller inte i sjukförsäkringen så har människor trillat mellan stolarna, säger hon.

Hon tillägger att det är ett mål på samhällsnivå och inte på individuell nivå. Det är inget som ska påverka handläggarnas bedömningar. Även om hon fortfarande försvarar målet för sjukpenningtalet, öppnar hon ändå för andra konstruktioner framöver.

– Det är ju inte så att jag sitter i något elfenbenstorn utan jag lyssnar och tar in kritiken. Om det här har ett så viktigt signalvärde, kan man ju fundera på om det finns sätt som vi kan utveckla eller ändra det på, nu när vi har sjuktalen mer under kontroll. Men vi ska inte lura oss själva att tro att om vi plockar bort en siffra ur regleringsbreven så har vi löst problemen med sjukförsäkringen, för det är naivt.