Nattpasset för Sigrid Wahlin, 24, väktare på Securitas, inleds på eftermiddagen med en rond vid en skola.

Hon känner på dörrar, kollar fasader, riktar ficklampans ljus mot takåsar.

Hon har jobbat som väktare i snart fem år och upplever att hon under senare år fått allt mer att rapportera, när det gäller exempelvis skadegörelse. Och snart kan hon få ännu mer att göra.

Örebro är nämligen en av de kommuner där räddningstjänsten numera samarbetar med privata vaktbolag, vilket innebär att väktare via sms får larm direkt från SOS Alarm.

Finns väktarna i närheten och har möjlighet att ta sig till platsen, så gör de det och gör en första insats om de bedömer att de kan.

Får jag hjälpa människor ännu mer än i dag, så är jag bara nöjd

Sigrid Wahlin

Annars meddelar de SOS Alarm om läget och försöker underlätta för brandkåren när de kommer.

Inför samarbetet får väktarna en heldagsutbildning av räddningstjänsten.

Sigrid Wahlin ser dock inte det utökade uppdraget som ett problem.

– Får jag hjälpa människor ännu mer än i dag, så är jag bara nöjd, säger hon.

Väktarnas bilar utrustas med handbrandsläckare, så att de kan släcka elden om det exempelvis brinner i en fasad.

– Men vi går inte in i ett släckningsarbete om det innebär fara för oss, säger Sigrid Wahlin.

Hon säger sig ha erfarenhet av arbetsolyckor i sitt yrke, men vill inte gå in på vilka händelser det rör sig om.

– Skyddsombud har sett till att vi numera får dubbelbemanning på riskfyllda platser, säger hon.

Men väktare och ordningsvakter har blivit allt mer utsatta yrken på senare år, enligt fackliga representanter som Arbetet har talat med.

Och bland väktare, ordningsvakter och annan säkerhetspersonal har antalet arbetsolyckor med sjukskrivning som följd ökat med 33 procent de senaste fem åren.

Det visar uppgifter från Arbetsmiljöverket som Arbetet har begärt ut.

På många platser i landet har säkerhetspersonal i allt högre grad kommit att överta polisens och ibland räddningstjänstens roll, enligt Robert Hansson, regionalt skyddsombud på Transport. Ordningsvakter patrullerar exempelvis numera på innetorget i Uppsala nattetid.

– Denna typ av uppdrag växer inom väktaryrket. För ett tjugotal år sedan behövdes inte ordningsvakter på gator och torg. Men den förändrade yrkesrollen innebär också en större utsatthet för yrkesgruppen, säger Robert Hansson.

Leif Valdén, ombudsman vid Transport i Uppsala, är tveksam till säkerhetspersonalens nya roll.

– Att fler ordningsvakter sätts in på nyckelpositioner är ett tecken på att samhället retirerar och det ger en känsla av att polisen inte har resurser, säger Leif Valdén.

Han menar att ordningsvakters och väktares yrkesroll inte är rustad för de nyckelpositionerna.

Skyddsombud har sett till att vi numera får dubbelbemanning på riskfyllda platser

Sigrid Wahlin

Det behövs en diskussion om var skiljelinjen mellan å ena sidan säkerhetspersonal och å andra sidan polis eller räddningstjänst ska gå, menar han.

Den nya, gränsöverskridande rollen kan, enligt Leif Valdén, innebära att vakterna upplever krav på att agera mer riskfyllt, som de kanske inte skulle ha gjort annars.

Det ekonomiska trycket på vaktbolagen innebär dessutom att de låter vakterna arbeta ensamma, förklarar Leif Valdén.

Att vaktbolag larmas ut via egna larmcentraler, bostadsbolag eller av privatpersoner som anlitat dem är helt naturligt, konstaterar Magnus Sjöholm, ombudsman på Brandmännens riksförbund.

I särskilda fall fungerar också vaktbolag som Securitas som ansvarig räddningstjänst på flera flygplatser.

Men vissa kommuner har ett samarbete med vaktbolag, som innebär att väktare via radiosystemet Rakel larmas av räddningstjänstens larmcentral.

Då kan väktarna vara först på plats.

– Problemet är när man trycker in folk i ett befintligt system och börjar använda väktare som brandmän. Det har de varken utrustning, utbildning eller befogenhet till, säger Magnus Sjöholm.

Även Martin Miljeteig, arbetsmiljöombudsman på Transport, ser risker med att väktaryrket på många håll har börjat omfatta polisens och räddningstjänstens uppgifter.

Rågången mellan räddningstjänst, polis och ordningsvakter luckras upp, anser han.

– Vi behöver en diskussion om var gränsen går för när händelsen är så allvarlig att väktare faktiskt inte bör rycka ut. Om när det är befogat att skicka ut privatanställda i arbete som de kanske inte kommer hem ifrån igen, säger Martin Miljeteig.

Han frågar sig också varför kommuner upphandlar tjänsten med vaktbolag när det finns räddningstjänst.

– Visst är det bra att väktaryrket utvecklas. Men då ska utbildningen följa med. I dag kanske väktare får en halv dags utbildning i kommunens regi för att sedan få ge sig ut och släcka brinnande bilar.

Martin Miljeteig menar att det också blir oklart vad en väktare i första hand ska göra på en olycksplats; värna säkerheten runtomkring eller släcka branden.

Ordningsvakt och väktare – inte samma yrke

• Väktare åker ofta runt för att säkerställa att dörrar är låsta och inga obehöriga vistas på platsen, eller åker på larm som går i fastigheter.

• En ordningsvakt utbildas och godkänns av polisen. Ska medverka till att upprätthålla allmän ordning och har vissa polisiära befogenheter. Ordningsvakten jobbar direkt under polisen, men är anställd och får betalt av privat bevakningsbolag.