– Vi ser att ett antal av de personer som kommer till oss inte kan söka jobb, eller tillgodogöra sig våra åtgärder, säger Maria Kindahl, chef för Arbetsförmedlingens avdelning för rehabilitering till arbete, till Sveriges Radios Ekonyheter.

Sedan 2014 har antalet personer som går direkt från sjukskrivning till att söka jobb vid Arbetsförmedlingen ökat med 450 procent.

Utvecklingen beror på att Försäkringskassan har börjat tillämpa tidsgränserna i sjukförsäkringen mer systematiskt.

I början av en sjukskrivning räcker det att man är för sjuk för att klara sitt vanliga arbete för att man ska få sjukpenning.

Men efter 180 dagar krävs att man är för sjuk för att klara något som helst ”normalt förekommande arbete”.

Och i många fall finner Försäkringskassan att det finns något arbete som den sjuka personen skulle kunna utföra, även med betydande hälsoproblem.

Varpå personen nekas sjukpenning, och skickas till Arbetsförmedlingen.

Maria Kindahl är kritisk till utvecklingen.

– Är man sjuk ska man få sjukpenning från Försäkringskassan, säger hon till Ekot.

Arbetsförmedlingen anser att reglerna behöver ändras, så att det blir enklare att skicka tillbaka människor till sjukförsäkringen om de inte klarar att delta i arbetsförberedande insatser.

För dem som trots hälsoproblem skulle kunna komma tillbaka i arbete begär Arbetsförmedlingen mer pengar: 84 miljoner kronor extra för de tre kommande åren. De som lämnar en anställning på grund av ohälsa behöver mycket stöd om de ska hitta ett nytt jobb, skriver Arbetsförmedlingen i sitt budgetunderlag för åren 2019 – 2021. Detta har inte ”beaktats i tillräcklig utsträckning” då regeringen sedan hösten 2015 försökt ”sänka sjuktalen och öka arbetsförmågan”.

Att sjuka människor bollas mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är inget nytt problem.

I grunden beror det på att de båda myndigheterna har olika sätt att bedöma vem som, trots sjukdom, skulle kunna försörja sig genom arbete. Medan Försäkringskassan bedömer arbetsförmåga utifrån generella krav i yrken som inte specificeras utgår Arbetsförmedlingens bedömning från specifika arbeten.

Flera fackliga organisationer anser att Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga är alltför teoretisk, och har tappat kontakten med den verkliga arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen uttrycker en liknande syn i sitt budgetunderlag. Arbetsförmedlingen får ta emot fler personer ”vars arbetsförmåga kan vara svår att identifiera och utveckla utifrån de krav som finns på den arbetskraft som arbetsgivarna efterfrågar”, heter det i budgetunderlaget.

– Vi har att följa lagstiftningen, säger Lars-Åke Brattlund, försäkringsdirektör och chef för sjukförsäkringen vid Försäkringskassan. Precis som Arbetsförmedlingen måste följa lagstiftningen på sitt område. Om det finns en konflikt däremellan, så är det ett problem för lagstiftaren. Jag konstaterar att regeringen har tagit initiativ för att utreda begreppet ”normalt förekommande arbete”.

Att fler sjukskrivna har nekats sjukpenning de senaste åren beror enligt Lars-Åke Brattlund på att myndigheten sedan 2015 medvetet har ökat kvaliteten i bedömningen av arbetsförmåga. Regeringen har givit Försäkringskassan större resurser för detta.

Försäkringskassans tolkning av vem som har arbetsförmåga kommer under våren att prövas av Högsta förvaltningsdomstolen.