Avregleringen av elmarknaden kom med ett högt pris
Elmarknadens avreglering ledde inte bara till miljardvinster för de stora elbolagen på bekostnad av högre elpriser för hushållen och en sämre samhällssäkerhet – utan även till sämre villkor för de anställda.
– Systemet har lett till oklar ansvarsfördelning där det vid arbetsplatsolyckor varit oklart vem som haft ansvaret för verksamheten, konstaterar Mats Wingborg som granskat avregleringen.
Det här konstaterar journalisten och författaren Mats Wingborg, som på uppdrag av Elektrikerförbundet har granskat avregleringen.
”Det skulle bli valfrihet, men det blev fyra storföretag. Det skulle bli billigare, men blev högre vinster. Det skulle bli effektivare, men det blev farligare. Konsekvenserna av den avreglering som skett av elmarknaden har blivit långt större än vad vi befarade”.
Så inleds rapporten som presenterades i slutet av februari 2018 i Medelhavsmuseets hörsal i Stockholm.
Kritik mot avreglering
Mats Wingborg förklarar att han delar in kritiken mot avregleringen i tre områden. För det första de stora övervinsterna som storföretagen gjort på bekostnad av konsumenterna.
För det andra att samhällsskyddet har försämrats, och för det tredje, som Mats Wingborg ägnar en stor del av sin rapport åt: De försämrade arbetsvillkoren för montörerna.
Det senare handlar dels om olyckorna som inträffat under åren, vissa med dödlig utgång, som olyckan i Tyfors i november 2016 där två estniska montörer dog efter att ha kommit i kontakt med högspänningsledningen på 30 000 volt, men även om hur de allmänna arbetsvillkoren försämrats när underhåll och reparation outsourcats.
– Det handlar ofta om väldigt långa avtalskedjor, där entreprenörer lägger ut arbetet på underentreprenörer som i sin tur lägger ut arbetet på andra underleverantörer, och det är de som är längst ut i kedjan som har sämst villkor. Systemet har lett till oklar ansvarsfördelning där det vid arbetsplatsolyckor varit oklart vem som haft ansvaret för verksamheten, konstaterar Mats Wingborg.
Otryggt för anställda
Även systemet med ständiga upphandlingar, med avgränsade perioder för kontrakten för de olika leverantörsföretagen, skapar enligt Mats Wingborg en stor otrygghet för de anställda, för när det blir en ny upphandling är det inte säkert att de får vara kvar.
Återkommande nya upphandlingar av drift och underhåll skapar inte bara en otrygghet och osäkerhet för de anställda. Det får också negativa konsekvenser för kompetensen i branschen. När de uppsagda får söka sina gamla jobb försvinner många kunniga och erfarna personer.
Varje gång det sker en ny upphandling ska kostnaderna tryckas ner ytterligare. Vid upphandlingarna triggas också de som lägger anbud att pressa priset. Det betyder i sin tur att företagen måste pressa kostnaderna om de vinner anbudet.
Kostnadsjakten har bland annat lett till mer ensamarbeten, längre resvägar och många timmars övertid för de anställda, menar Mats Wingborg.
Hänsynslöst
Vad önskar du skulle ske med den svenska elmarknaden?
– Jag tycker att staten borde ta ett större ansvar för underhållet. Man borde inte kunna outsourca underhållet, utan de som tagit på sig driften borde även ta ansvar för underhållet. Det är väl en väldigt viktig sak, det skulle förbättra för de anställda.
Avregleringen av elmarknaden i mitten av 1990-talet motiverades med att energibranschen skulle bli effektivare, elen billigare och att valfriheten skulle förbättras för konsumenten. Det blev inte riktigt så.
Paneldebatt i samband med rapportsläppet ”En avreglerad elmarknad: vem får betala priset?”
Rapporten ”En avreglerad elmarknad: vem får betala priset?”.
I dag domineras energibranschen av de fyra jättarna Vattenfall, Fortum, Eon och Ellevio. Företag som enligt Mats Wingborgs rapport driver en hänsynslös kostnadsjakt för att öka de egna vinsterna.
I rask takt har nätbolagen avvecklat den egna personalen för att i stället outsourca service, underhåll och reparationer. Kostnadsjakten har fått till konsekvens att lönerna pressats ner så långt det går, bland annat genom att använda ”billiga” utländska entreprenörer och genom att endast använda billigast möjliga materiel och utrustning.
”Det handlar om liv och död”
Under lång tid under 1900-talet minskade antalet olyckor med elyrkespersoner, men den positiva trenden är nu bruten. Den samlade statistiken pekar istället på en viss ökning av antalet olyckor och tillbud efter avregleringen av elmarknaden.
”Elmarknaden handlar konkret om liv och död. Arbetare mister livet i skylifts, uppe i stolpar och på kraftvärmeverken. Flera om året”, skriver Mats Wingborg i sin rapport.
Han lyfter också samhällssäkerheten.
”Skulle det ske ett terrorattentat riktat mot strömförsörjningen, vem är det då som ansvarar för reservkraftverken? Hur håller vi igång strömförsörjningen till flygplatser, sjukhus och viktiga datasystem? Innan avregleringen var det enklare att svara på.
Idag finns ansvar outsourcat i långa entreprenörskedjor. Säkerhet på arbetsplatsen, elsäkerhet och samhällets möjlighet att skydda sig mot yttre och inre hot blev outsourcat på köpet”, konstaterar Mats Wingborg i rapporten ”En avreglerad elmarknad: vem får betala priset?”
