De äldre som har låg ekonomisk standard har blivit fler sedan pensionssystemet gjordes om på 1990-talet.

Det beror till stor del på att skyddet för dem som har tjänat in lite eller ingen pension – det vill säga garantipension och bostadstillägg – enbart har räknats upp i takt med prisökningarna.

Samtidigt har löneökningarna för dem som jobbar varit högre än inflationen nästan varje år de senaste 20 åren. När reallönerna stiger medan garantipensionen ”bara” är prisindexerad halkar garantipensionärerna efter.

Nu föreslår regeringens utredare att garantipensionerna ska höjas, och att taket för bostadstillägg ska höjas.

Sammantaget ska detta gynna de pensionärer som har det sämst ställt.

Reformen beräknas kosta staten två miljarder kronor år 2019 och ser i korthet ut så här:

  • Garantipensionen höjs generellt med 200 kronor. Dessutom utökas den med ett tilläggsbelopp, som är högre för ogifta än för gifta. I dag kompenseras inte de ogifta tillräckligt för att det är dyrare att leva ensam, enligt utredningen. Tilläggsbeloppet blir mindre ju mer tjänstepension och kapitalinkomster personen har.
  • Det ska bli möjligt att höja sin garantipension genom att börja ta ut den senare. I dag är det en dålig affär för garantipensionärer att jobba efter 65 år: Det höjer inte garantipensionen.
  • Taket i bostadstillägget höjs, så att den högsta bostadskostnad som ger rätt till bostadstillägg blir 7 000 kronor i månaden. I dag ligger taket på vid 5 600 kronor, och allt fler pensionärer bor dyrare än så. För bostadskostnad mellan 5 000 och 7 000 kronor ersätter bostadstillägget dock bara 70 procent av bostadskostnaden. När bostadstillägget beräknas ska bland annat tjänstepension, privat pension, arbetsinkomster reducera tillägget mer än i dag. Sammantaget innebär reformen att staten gör en besparing på bostadstillägget.

Förslagen är ingen revolution – utredarna anser att ”nuvarande grundskydd i stort fungerar väl”.

För en typisk ”grundskyddspensionär”, som har 8 000 kronor i inkomstpension per månad, 1 863 kronor i garantipension och 1 000 kronor i tjänstepension, stiger inkomsten efter skatt och bostadstillägg med 71 kronor i månaden (personen har en hyra på 5 600 kronor).

Allmänt gynnar reformen dem som har låg ekonomisk standard, vilket oftast är kvinnor, och äldre pensionärer snarare än yngre.

Den verkliga vinnaren är en ensamstående med maximalt bostadstillägg, full garantipension och ingen tjänstepension. För en sådan person (som inte är särskilt vanlig) ökar inkomsten med 1 323 kronor i månaden med utredningens förslag.

Jobb ger bara 833 kronor mer i pension än att inte arbeta alls

Löner & Avtal

Höjt grundskydd för dem som har tjänat in lite pension, eller ingen alls, gör oundvikligen att det blir mindre skillnad i pension mellan dem som har jobbat ett helt yrkesliv och dem som inte har arbetat.

Utredarna talar om detta som en ”målkonflikt”: en grundläggande princip bakom pensionssystemet är att arbete ska uppmuntras.

Redan i dag belönas låg- och medelinkomsttagare mycket lite för ett långt arbetsliv när de går i pension.

Skillnaden mellan att jobba i 40 år och att inte jobba en enda dag kan räknas i hundralappar, något som bland andra LO, tidningen Kommunalarbetaren och pensionsbolaget AMF har uppmärksammat.

– Att stärka grundskyddet blir problematiskt om man inte också gör något för dem med inkomstbaserad pension, kommenterar AMF:s trygghetsekonom Dan Adolpson Björck.

– Det är bra att grundskyddet stärks. Nivåerna är fortfarande låga, säger Renée Andersson, utredare vid LO. Men det är problematiskt att ett helt arbetsliv kommer att märkas ännu mindre på pensionen.

LO:s pensionsutredning 2015 visade att en kommunalare som har arbetat heltid hela livet kan räkna med drygt 500 kronor mer i månaden som pensionär än en person som inte har arbetat alls. Skulle kommunalaren ha en sommarstuga, vilket gör att hon inte har rätt till bostadsbidrag, får hon lägre inkomst än personen som inte har arbetat.

– Felet är inte att grundskyddet är för högt, utan att pensionerna är för låga, säger Renée Andersson. Det räcket inte att höja pensionsåldern. Också avgifterna till den allmänna pensionen behöver höjas.