DEBATT/REPLIK. Eftersom HRF, Handels och SEKO inte har förstått varför allmän visstid är den viktigaste arbetsmarknadsreformen på länge ska jag förklara det utifrån egna erfarenheter.

När jag som arbetsgivare före 2008 skulle anställa unga människor på visstid så fick det bli på vad vi kallade ”HPD-vikariat” (Hop-Plockade-Delar-vikariat) för att lösa bemanningen när företaget hade vakanser.

Så här kunde det låta innan 2008 när jag ringde upp någon ung arbetslös om ett jobb:

”Jag har en föräldraledig på tisdagar och fredagar, sedan en långtidssjukskriven på eftermiddagar onsdag o torsdag. Dessutom har vi en som har semester tisdag om två veckor o dessutom har vi vårt särskilda projekt varannan måndag eftermiddag. Det är vad du kan få. Skulle kunna jobba på de tiderna?”

Efter 2008 då allmän visstid infördes så lät det i stället så här:

”Vi har lite olika vakanser under de kommande månaderna. Skulle du kunna tänka dig ett vikariat på heltid under 3 månader?”

Jag kan inte se hur en återgång till det gamla krångliga systemet med ”HPD-vikariat” skulle gynna unga och arbetslösa.

Enligt en rapport från Svensk Näringsliv som publicerades i fjol har 990 000 anställda under de senaste nio åren gått från en allmän visstid till ett fast jobb.

”Moderater, byt fot om allmän visstid”

Debatt

Bara det visar vilken succé anställningsformen varit.

Fackens logik att allmän visstid skulle leda till sexuella trakasserier eller annat elände haltar betänkligt.

Om det finns enskilda onda arbetsgivarföreträdare som utnyttjar sin position så kan det likaväl ske när det gäller diverse andra olika former av anställningar.

Den frågan handlar i stället om vaksamhet så att företagen kan avlägsna sådana eventuella företrädare.

Den enda skillnaden en återgång till det gamla systemet med ”HPD-anställningar” skulle innebära är att arbetsgivare med jämna mellanrum av misstag skulle göra fel och till exempel låta en vikarie arbeta på fel dag eller i fel omfattning, vilket skulle ge facken möjligheter att driva processer om skadestånd.

Men som Marx sa: Egenintresset förnekar sig aldrig!