Chattande rumän fick sparken – arbetsgivaren dömdes

Bogdan Mihai Barbulescu, en rumänsk ingenjör, hade på sin arbetsgivares uppmaning skaffat en chattlinje för att sköta jobbet. Men han chattade också med sin fästmö och bror.

Arbetsgivaren övervakade i hemlighet hans konversation och 2006 avskedades Bogdan Mihai Barbulescu för att han i strid med företagets regler använde chatten för privata meddelanden. Han överklagade avskedandet, men de rumänska domarna ställde sig på arbetsgivarnas sida.

Men Bogdan Mihai Barbulescu lät sig inte nöja. Han vände sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.

Mer än tio år senare fick han rätt. Den 5 september förra året förklarade domstolen att företaget brutit mot artikel 8 i Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Där slås fast att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Domstolen ansåg att det i det här fallet hade skett en kränkning.

Europadomstolen utgår från att det måste ske en avvägning mellan den anställdes integritet och arbetsgivarens intresse.

Avgörande i det här fallet: 

  • Om övervakningen hade kunnat ske på ett mindre ingripande sätt.
  • Om övervakningen var befogad.
  • Om det var motiverat att avskeda den anställde. Domstolen har även vägt in att kontrollen skett i hemlighet.

Behövs det en lag som skyddar anställdas integritet?

Annett Olofsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd, tycker att Europadomstolens dom är intressant, särskilt delen där domstolen frågar sig om övervakningen kunnat ske på ett mindre ingripande sätt.

Hennes uppfattning är att svenska Arbetsdomstolen inte strävat efter en kontroll som är så lite ingripande som möjligt.

I till exempel en dom från 2013 godkände AD att lastbilsförare med alkolås i bilarna även skulle gå med på kontroll av utandningsluften i en vaktkur innan de körde in på en kunds område.

I Sverige finns ingen allmän lag som skyddar anställdas integritet. Det finns inte heller några lagregler om var gränsen går mellan en åtgärd som är befogad och en som är integritetskränkande.

Och det finns inga bestämmelser om skadestånd för integritetskränkningar i arbetslivet.

– Lagstiftaren behöver sätta ner foten och se till att Sverige lever upp till Europakonventionen och skyddar de anställdas integritet, säger Annett Olofsson.

Hon anser att svenska Arbetsdomstolen tar för lätt på Europakonventionen.

– Arbetsdomstolen är i sina domar om personlig integritet mycket tillåtande gentemot arbetsgivarna och en del av domarna strider mot Europakonventionen.

Hennes slutsats är tydlig:

– Därför tycker jag att det behövs lagstiftning om anställdas integritet.

Hon tänker sig en semidispositiv lag, som fack och arbetsgivare kan konkretisera i avtal.

Lars Bäckström är arbetsrättsjurist hos arbetsgivarorganisationen Almega.

Han tar visserligen intryck av samma delar i domen och säger att Arbetsdomstolen möjligen borde titta på om det finns någon mindre ingripande metod.

– Men jag tror inte att det behöver betyda något för domstolens bedömning av exempelvis ett avskedande, eftersom bevisning i Sverige ska prövas efter sitt innehåll oavsett hur man kommit över den.

Han tycker också att AD-domen från 2013 påminner arbetsgivare om att vara mer tydliga med sina regler och berätta att man kan komma att genomföra kontroller.

– Vår grundinställning är att anställda ska ägna sin arbetstid åt arbetet. Samtidigt som nog de allra flesta arbetsgivare accepterar att anställda har kortare kontakt med sin familj och med dagis.

Några nya lagar behövs inte och AD:s domar om integritet är väl avvägda, anser Lars Bäckström.

MBL gör dock att en arbetsgivare måste förhandla med facket innan en ny åtgärd som innebär kontroll eller övervakning införs.

Förbund som avtalat om integritet

Elektrikerna har avtal om integritet. Det innebär att arbetsgivaren ska förhandla innan man startar övervakning eller gör medicinska undersökningar.

Dessutom ska arbetsgivaren välja den minst kränkande metoden.

– Det här griper rätt in i arbetsgivarnas arbetsledningsrätt och då är de svårförhandlade, säger Urban Pettersson, Elektrikerförbundets förhandlingschef.

Även Transport har avtal om anställdas integritet. Avtalssekreterare Peter Winstén säger att det varit viktigt att begränsa kontrollen så att det inte blir en allmän övervakning av de anställda.

Dessutom ser han ett motstånd mot avtal hos arbetsgivarnas centrala organisationer.

– En del arbetsgivare har varit intresserade av avtal, men intresset har svalnat när de kontaktat sin arbetsgivarorganisation, säger Peter Winstén.

Elektrikernas Urban Pettersson säger att de här frågorna är känsliga för fackets medlemmar.

– Om jag fick önska något så vore det att det skulle vara frivilligt. En del kan tycka att det är helt i sin ordning medan andra tar mycket illa upp.

LO: Det borde räcka att man är drogfri och sköter sitt jobb

LO vill ha regler om anställdas integritet. Det långsiktiga målet är att skyddet för arbetarnas personliga integritet ska stärkas.

Sofie Rehnström är jurist hos LO. Hon upprörs över att kontrollen och övervakningen ökar och undrar vad arbetsgivarna ska ha all information till. Och hon undrar vad som händer med all information.

Sofie Rehnström tycker att arbetsgivarna, genom att öka kontrollen och övervakningen, visar att de inte har förtroende för sina anställda.

– Normalt borde det väl räcka med att den anställde sköter sitt jobb och inte är berusad eller påtänd.

Hon tillägger dock att facket inte är emot övervakning och kontroll. Problemet är att arbetsgivarna idag i stort sett kan genomföra vilka kontroller som helst.

Svenskt Näringsliv: Flera goda motiv till kontroll av anställda

Ola Brinnen, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, uppfattar det inte som att anställda känner sig misstrodda.

I stället tror han att många tycker att det är bra att arbetsgivarna håller ordentlig koll.

– Det handlar inte om att arbetsgivarna har något egenintresse. Syftet är skydd och säkerhet för de anställda. Dessutom kan ett motiv vara att skapa effektivitet. Till exempel när man håller reda på hur bilar körs.

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv tycker inte att det behövs några nya regler.

Vi ser inget behov av avtal om anställdas integritet. Hanteringen av integritetsfrågorna fungerar generellt bra. Rent allmänt har vi det skydd som behövs genom lagstiftning och dataskyddsförordningen, säger Ola Brinnen.

Europakonventionen

• Europakonventionen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter antogs 1950 av Europarådets medlemsstater.

• Europadomstolens uppgift är att se till att bestämmelserna följs. Europakonventionen är svensk lag sedan 1995.