– Det blev som en käftsmäll, sa Eric Andersson till Arbetet i december, om när hans chef på Kriminalvården gav honom beskedet att han inte fick plats på den grundutbildning som var ett krav för fast jobb som kriminalvårdare.

Han hade vikarierat på myndigheten sedan ett och ett halvt år tillbaka, men nu fick han heller inte fortsatt tidsbegränsat jobb. Enligt honom och hans fack, IF Metall, nekades han nu utbildningsplats på grund av sin övervikt.

Facket drev det till Arbetsdomstolen som ett diskrimineringsfall och krävde 150 000 kronor i diskrimineringsersättning.

På onsdagen kom domen, som friar Kriminalvården från diskriminering.

– Det var tråkigt, att de inte trodde på mig, säger Eric Andersson.

Han säger att det kändes bra inför domen, att facket verkligen trodde på fallet.

Var det ändå värt att driva detta?
– Det tycker jag allt. Jag hoppas det har gjort något bra, att det lyfter något ögonbryn på folk. Jag hoppas att de tänker efter lite på Kriminalvården.

I domen slås till en början fast att det finns anledning att anta att övervikten haft inverkan på beslutet att inte ge Eric Andersson plats på utbildningen, utifrån hur en chef kommenterat vikten.

Fetma är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening. Men enligt domen har Kriminalvården utgått från att övervikten utgjorde ett hinder för fullt deltagande i arbetslivet på ett sätt som gör att man ändå skulle kunna hävda diskriminering enligt lagen.

I slutet av domen kommer man ändå till slutsatsen att Eric Andersson inte diskriminerats.

Det beror på att Kriminalvården anses ha visat att de sex som antogs till utbildning var mer meriterade än honom i andra delar.