EU:s upplysningsdirektiv, som reglerar skyldigheten att informera arbetstagare om anställningsvillkor, har nästan 30 år på nacken. Eftersom arbetsmarknaden förändrats har en översyn gjorts. Strax innan jul föreslog EU-kommissionen en ny version av direktivet. Den svenska regeringen reagerade på att förslaget riskerade att tassa in på områden som brukar regleras nationellt.

Riksdagens arbetsmarknadsutskott fick i uppdrag att se över detta. Ett enigt utskott föreslår nu riksdagen att göra ett yttrande till EU om att förslaget reglerar sådant som bör regleras på nationell nivå. EU-kommissionen måste hejda sitt arbete med direktivet om tillräckligt många länder drar samma slutsats.

Utöver ändrade regler om informationsplikt föreslås det nya direktivet innehålla regler om minimivillkor. Det gäller till exempel att provanställningar får vara max ett halvår långa, vad man har för rätt att ta andra jobb vid sidan av samt rätten till förutsägbarhet om arbetstid. Dessutom vill man införa en definition av själva arbetstagarbegreppet.

Patrik Björck (S) är ledamot i arbetsmarknadsutskottet. Arbetet frågar honom om det finns något i kommissionens förslag som han tycker är bra.

– Absolut. Intentionen är bra och att upplysningsdirektivet i sig, som är gammalt, behöver ses över har vi inga bekymmer med. Men det som vi reagerar på, och som även de fackliga organisationerna reagerat på, är att delar av det här hanteras bättre på nationell nivå, säger han.

Han betonar att han ställer sig bakom den grundläggande idén om att se till att arbetstagares villkor förbättras och att man undviker konkurrens med dåliga villkor. Förslaget hör samman med arbetet med den sociala pelare som EU antog i slutet av förra året, som syftar till att lyfta sociala frågor. Patrik Björck säger att det är bra att man har antagit pelaren, men att det inte innebär att ändrad arbetsfördelning mellan nationell nivå och EU-nivå.

– Vi anser fortfarande att arbetsmarknadsfrågorna i huvudsak ska bestämmas på nationell nivå, säger han.

Han lyfter framför allt fram att direktivet skulle innebära en europeisk definition av arbetstagarbegreppet.

– Det tror vi är väldigt viktigt att vi får behålla på partsnivå. Det är sådana centrala saker som vi vill kunna hantera på svensk arbetsmarknad, säger han.