Körkort har i dag avgörande betydelse för att få jobb. Det räcker att läsa platsannonser för att veta att körkort är ett krav som ställs på såväl elektriker och byggnadsarbetare, som undersköterskor och djurvårdare.

I glesbygden är körkort dessutom nödvändigt för att kunna ta sig till och från jobbet – inte minst under obekväm arbetstid när kollektivtrafiken inte räcker till.

Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv ställer sex av tio arbetsgivare krav på körkort. Körkortsinnehav uppges också vara det viktigaste kriteriet för att anställa ungdomar näst efter yrkesspecifik kompetens.

Trots den ökade betydelsen minskar körkortsinnehavet för varje år, enligt ny statistik som LO och SSU beställt från SCB och Transportstyrelsen.

En viktig orsak, som också motiverar regeringens reform, är att långt ifrån alla har råd.

Ojämlikheten och orättvisan blir påtaglig när du inte kan söka lediga jobb på grund av att du inte har haft råd att ta körkort

Therese Guovelin & Philip Botström

Det är i själva verket det vanligaste skälet till att fler inte tar körkort, enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut. Körkortsinnehavet är lägst bland arbetslösa, ungdomar, kvinnor i arbetaryrken och utrikes födda – ofta i kombination.

Ojämlikheten och orättvisan blir påtaglig när du inte kan söka lediga jobb på grund av att du inte har haft råd att ta körkort. Det blir ett moment 22 för de som vill komma in på arbetsmarknaden.

En talande jämförelse, enligt statistik från SCB och Transportstyrelsen, är att bara 45 procent av utrikes födda kvinnor i arbetaryrken har körkort, medan motsvarande för inrikes födda män i tjänstemannayrken är 95 procent.

Enligt det som hittills har kommunicerats innebär regeringens nya reform att vissa långtidsarbetslösa och ungdomar utan både arbete och gymnasieutbildning kan få studielån för körkortsutbildning. Nationellt sett handlar det om färre än 100 000 körkortslösa personer. Det är bra, men det behövs mer.

För många kan körkort vara inträdesbiljetten till det allra första jobbet

Therese Guovelin & Philip Botström

Det är inte LO och SSU ensamma om att tycka. Flera myndigheter, såsom Trafikverket och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, men också arbetsgivarorganisationer anser att regeringens bestämmelser är för snäva.

Totalt sett finns i dag mer än 1,4 miljoner svenskar i förvärvsarbetande ålder som saknar körkort. Fler av dem borde få möjlighet att ta körkort och därmed stärka sin ställning på arbetsmarknaden. LO och SSU föreslår därför:

  • Erbjud CSN-lån till alla som vill ta körkort, inte bara vissa utvalda grupper.
  • Gör B-körkort till en arbetsmarknadspolitisk insats. Körkortsutbildning ska erbjudas när Arbetsförmedlingen bedömer det avgörande för den arbetssökandes anställningsbarhet.
  • Inför valbar körkortsundervisning på gymnasiet som en del av skolplanen. Körkortsundervisningen ska erbjudas som valbar kurs i alla gymnasiala utbildningar, inte bara i fordonsprogrammet.

För många kan körkort vara inträdesbiljetten till det allra första jobbet. För andra kan det innebära en möjlighet att byta ut SMS-anställningen till en trygg heltidstjänst eller att man vågar byta bana från ett yrke där man inte trivs.

Våra förslag skulle förbättra både matchningen och rörligheten på arbetsmarknaden. Det leder i sin tur till stora vinster både för individen och för samhällsekonomin.

Körkort ska inte vara en klassfråga. Vanligt folk måste ha råd att ta körkort. Så bygger vi en jämlikare arbetsmarknad och ett jämlikare samhälle.