Doften av nybakade kakor omsluter Kungälv och sprider trivsel på gator och torg.

Det är sällan en industri så nära centrum ses som något positivt, men Göteborgs kex är ett undantag.

– Doften är en del av Kungälv. Det finns till och med de som kan avgöra vilken sorts kakor vi bakar för stunden bara på doften, berättar Dorota Galik, ordförande för Livsklubben på fabriken.

Hon och vice ordförande Morgan Andersson visar in oss i klubbens lokaler som ligger närmast innanför det stängslade fabriksområdets grindar.

Ett kontor och ett stort konferensrum som kan delas på mitten vid fackliga kurser.

– Många kan fortfarande inte tro det. Göteborgs kex har alltid funnits här och man hade räknat med att det skulle fortsätta så, säger Livsklubbens ordförande Dorota Galik.

Längre än så kommer vi inte. Inga journalister släpps in i produktionen efter beskedet som skakade om de 350 anställda några veckor tidigare.

Beskedet om att ägarkoncernen Orkla tagit ett så kallat inriktningsbeslut om att flytta produktionen till Riga.

– Många kan fortfarande inte tro det. Göteborgs kex har alltid funnits här och man hade räknat med att det skulle fortsätta så, säger Dorota Galik, som med sina 18 år på fabriken tillhör de relativt nya.

Morgan Andersson har kommit upp i 38 år, men det finns de som varit på ”Kexen” som de kallar fabriken, med tj-ljud i början, ännu längre.

Många har både föräldrar och farföräldrar som jobbat i produktionen.

Det har gått 130 år sedan de första kexbagarna på Göteborgs kex lärdes upp av skotska bagare.

Det är inte bara hela Sveriges, utan hela Nordens kexfabrik. Det finns ingen annan som bakar kex

Morgan Andersson

Skeppsredaren Carl Leopold Berggren såg en ny marknad att ge sig in på efter att riksdagen höjt importtullarna så att det blivit för dyrt för hans engelska hustru, och de många engelska köpmansfamiljerna i Göteborg, att köpa importerade kex till sitt afternoon tea.

Han startade sin fabrik i Kungälv, och sedan dess har kakorna och kexen härifrån funnits i nästan varje hem.

De har till och med varit med på polarexpeditioner, som Andrées luftballongsfärd till Nordpolen, enligt Göteborgs kex själva.

På kexfabriken i Kungälv.

Företaget kallar sig ”hela Sveriges kexbageri” och stoltserar med att ha varit kunglig hovleverantör i mer än 120 år.

– Det är inte bara hela Sveriges, utan hela Nordens kexfabrik. Det finns ingen annan som bakar kex, säger Morgan Andersson.

Om flytten blir av kan det knappast räknas som Göteborgs kex längre, fyller Dorota Galik i.

– Då blir det baltiska kex. Socker och mjöl smakar annorlunda och vattnet påverkar också, säger hon och bjuder oss att smaka av kakfatet i mitten av bordet med ett tiotal olika kaksorter.

Varje dag används runt 60 ton mjöl i bageriet. Ingredienserna kommer till fabriken i lastbilar.

På samma sätt fraktas de färdiga kexen därifrån.

Många långtradare passerar genom grindarna varje dag. Samtidigt växer samhället och bostadsbyggandet kryper inpå fabriksområdet.

Det talas till och med om att bygga bostäder på parkeringsplatsen direkt utanför grindarna.

Enligt Orkla är det just det inklämda läget mellan staden och älven som är den främsta anledningen till flytten.

Läget gör det svårt att utveckla verksamheten, enligt Malin Jennerholm VD på Orkla Confectionery & Snacks Sverige.

– I vår förstudie har vi tittat på flera olika alternativ och så vitt analysen visar, är det bästa alternativet att flytta produktionen i Kungälv till en ny och modern fabrik utanför Riga, säger hon i ett pressmeddelande.

Livsklubben och de anställda i Kungälv håller inte med.

En löntagarkonsult ska granska företagets analys och om läget är problemet borde det gå att hitta mark för en ny fabrik i Kungälvstrakten.

I det stora vita kommunhuset några hundra meter därifrån, även det insvept i doften av mördeg, jobbar kommunstyrelsens ordförande Miguel Odhner (S).

WREDER REDER UT. Kex, kex och åter kex. Här på en gammal reklamaffisch på fackexpeditionen. Också diskussionen om hur ordet kex uttalas har sin historia. Och vad heter det nu en gång för alla? LYSSNA PÅ ARBETETS EGEN SPRÅKEXPERT JOHANNA WREDER

Han är orolig över Orklas planer, och säger att det inte bara handlar om arbetstillfällen utan om att fabriken är en del av Kungälvs själ.

Han hoppas få stöd från övriga partier i kommunstyrelsen, för att ge tjänstemännen i uppdrag att förhandla med Orkla om olika lösningar.

Kanske kan kommunen dra tillbaka sina byggplaner närmast fabriken, eller låta Orkla bygg en ny fabrik på en mindre central plats i Kungälv och samtidigt göra en vinst genom att bostäder byggs på företagets attraktiva fabrikstomt.

Kanske kan EU-pengar sökas till utveckling och forskning.

– Vi vet inte än, men vi vill ställa upp och göra vad vi kan, säger han.

I Bräckboden, vid fabriksgrindarna, fyller kunderna sina korgar med ”bräck”, det vill säga kex och kakor som inte riktigt håller måttet för att säljas i vanliga butiker.

Mariekexen som bakats sedan starten 1888 går bra, liksom bästsäljaren Ballerina som hängt med sedan 1960-talet.

Förra året besöktes boden av 154 000 personer, enligt Göteborgs kex. Det är fler än antalet besökare i kommunens stolta sevärdhet Bohus fästning.

Bräckkunderna gillar inte Orklas planer på att flytta verksamheten.

– Det är inte bra alls. Då kan vi ju inte handla färska och fina kakor här, säger Laila Lagerquist.

– Inte bara det. Fabriken är ju en del av samhället, och det Kungälv är känt för. Att tänka sig ett Kungälv utan kexfabriken, det går bara inte, fortsätter hennes make Bertil Lagerquist.

Livsklubben känner stödet från allmänheten och förutom lokalpolitikerna ska även regeringen uppvaktas.

Livs ordförande Eva Guovelin, som besökte fabriken några dagar efter att flyttplanerna blivit kända, har också lovat att förbundet centralt ska verka för att rädda tillverkningen.

Att Orkla två gånger tidigare dragit tillbaka inriktningsbeslut om att flytta produktion inger också hopp.

Norge fick behålla tillverkningen av sin ketchup Idun och en chipsfabrik räddades kvar på Åland.

– Då slöt alla upp, människorna på orterna, politikerna och näringslivet. Det finns helt klart saker vi kan göra. Än är inget förlorat, säger Morgan Andersson.

Då blir det baltiska kex. Socker och mjöl smakar annorlunda och vattnet påverkar också

Dorota Galik

Det definitiva beskedet om fabrikens framtid tas troligen i början av sommaren.

Fram till dess kommer facket fortsätta kampen för jobben i Kungälv.

– Vi har vi lovat medlemmarna att göra allt vi kan, och de litar på oss. Jag har inte hört om  någon som börjat se sig om efter nya jobb, utan alla ställer upp, jobbar på och kämpar för företaget på ett fantastiskt sätt.

När Morgan Andersson följer oss mot grindarna igen tittar vi på skyltarna på fasaden, i mitten Göteborgs kex stora logotyp, på sidorna två lite mindre.

Saetre Kjeks står det på den ena och Kantolan på den andra.

Det är kända kexmärken i Norge respektive Finland.

– De tillverkas här nu. Vi har gjort mot dem vad vi nu kämpar för att undvika för egen del.

Vad tycker du om planerna på att flytta kextillverkningen till Lettland?

 

Lena Björnhager, tillfällig besökare vid Bräckboden efter att ha flyttat från Kungälv.
– 
Jättetråkigt. Det är en bit av Sverige som försvinner. Kungälv blir förstört utan fabriken och doften därifrån, det är en del av tjusningen. Den har ju alltid funnits här.

Helena Hillgren, entusiastisk bräckköpare.
– NEEEJ! De får inte flytta! Vi arbetar på daglig verksamhet och det är en jättebra aktivitet att åka hit och handla kakor. Det är ju något av Kungälvs varumärke också. Det förstör hela Kungälv om det flyttar. De måste tänka om, för det här blir jättefel.

Kristian Pernevill, förstagångsbesökare i Bräckboden.
– Inte bra alls. Jag bor inte här, men alla utflyttningar är av ondo. Arbetstillfällen försvinner och så kan man inte slinka in och handla billigt så här, fast det är förstås en bisak i sammanhanget.

Leif Ericsson, stamkund i Bräckboden eftersom han bor nära.
– Det är inte bra. Folk förlorar jobbet och så får vi importera kexen hit antar jag. Då är det ju inte Göteborgs kex längre. De får döpa om det till Rigakex i så fall.

Kexupproret – namninsamling

• Kexupproret är en namninsamling på internet för att bevara Göteborgs kex fabrik i Kungälv.

• Upproret som startades av Livs, hade när denna tidning gick i tryck, närmare 2 000 underskrifter.

En Facebookgrupp med samma namn hade mer än 3 000 följare.

Göteborgs kex

• Göteborgs kex grundades 1888 och drevs som ett familjeföretag tills det köptes upp av Marabou i slutet av 1970-talet.

• Ingår sedan 1994 i norska Orkla-koncernen.

• Tillverkar i dag ett 30-tal kex och kakor som till exempel Singoalla, Brago, Smörgåsrån, Kung Oscar pepparkakor och Crackers.

• Ballerina toppar försäljningsstatistiken och det tillverkas runt 300 miljoner Ballerinakakor varje år.