Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Vänta! Är det okej att skriva så?

Arga Facebook-uppdateringar efter en dålig jobbdag kan väl inte påverka min anställning? Eller? Det är inte lätt att veta vad du kan skriva om jobbet på ­sociala medier. KA reder ut vad som gäller med hjälp av Lise Donovan, chefsjurist på TCO.

Får jag kritisera min arbetsgivare på sociala medier?

Det går inte att svara enkelt ja eller nej på den fråg­an. Yttrandefrihet gäller för alla men ges ett större utrymme i en anställning i den offentliga sektorn än i den privata. Alla anställda har också en viss rätt att kritisera sin arbetsgivare. Men samtidigt har du som anställd en lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten innebär att du inte får ”skada din arbetsgivare”. Det kan handla om att orsaka ekonomisk skada, men det kan också innebära att skada arbetsgivarens varumärke genom att skriva nega­tiva saker om arbetsgivaren på sociala medier. ­Lojalitetsplikten är starkare om du arbetar för ett privat företag än om du är offentligt anställd.

Kan jag skriva vad som helst så länge jag inte skriver var jag arbetar?

Nej, för det är oftast ganska enkelt att ta reda på. Kanske har du tidigare skrivit på sociala medier om ditt jobb så att det går att förstå var du arbetar.

LÄS OCKSå: Kommunals jurist: Finns inga enkla svar

Meddelarskyddet gäller inte på sociala ­medier. Vad innebär det? 

Som offentligt anställd, och numera också som anställd inom privat vård, skola och omsorg, har du ett meddelarskydd. Det innebär att du får lämna ut uppgifter och tips till journalister utan att bli straffad, och arbetsgivaren får inte heller efterforska vem som lämnat ut uppgiften.

Meddel­arskyddet gäller om syftet är att uppgifterna ska publiceras i medier som har en ansvarig utgivare eller utgivningsbevis, vilket sociala medier inte har. Det gäller inte för alla sekretessbelagda uppgifter, men många. Information som är ”särskilt känslig” får dock inte lämnas ut.

För dig som jobbar inom vård, skola och omsorg kan det till exempel handla om enskilda individers personliga eller ekonomiska förhållanden. Huvudregeln är att det inte ska gå att identifiera den enskilde. Men eftersom meddelarskyddet endast gäller för traditionella medier har du inte stöd av det då du skriver på sociala medier.

LÄS OCKSÅ: Meddelarskydd för privatanställda: Därför får du inte tystas

Sedan januari 2017 finns en lag som ska skydda visselblåsare. Kan jag få skydd av visselblåsar­lagen när jag skriver om missförhållanden på sociala medier?

Visselblåsarlagen innebär att alla anställda i Sverige har rätt att påtala allvarliga missförhåll­anden på sin arbetsplats till omvärlden, oavsett om du arbetar inom offentlig eller privat sektor. Du skulle kunna berätta om missförhållandet via sociala medier, och då bli skyddad av visselblåsar­lagen. Arbetsgivaren får då inte straffa dig för att du har larm­at om missförhållandet.

Men huvud­regeln är att du först måste ta upp missförhåll­andena internt, exempelvis med chefen, och först om inte arbetsgivaren åtgärdar problemet kan du berätta om det för allmänheten. Vissa förhållanden kan dock vara så allvarliga eller akuta att man har rätt att direkt gå ut med uppgifterna, till exempel via medier.

Illustration: Sofie Marklund