Lärfritids kan göra skillnad
I den svenska skolan finns en klassklyfta som blir allt mer tydlig. Arbetarklassens barn drabbas när skolan har blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund, skriver Arbetets chefredaktör.
Alla barn i Sverige ska ha rätt till en god skolgång. Men så ser inte verkligheten ut.
I den svenska skolan finns en klassklyfta som blir allt mer tydlig.
Arbetarklassens barn drabbas när skolan har blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund.
Ett starkt bidrag till att klassklyftorna växer är det fria skolvalet.
Nyligen skrev en lång rad forskare under en debattartikel i Svenska Dagbladet där man krävde att det fria skolvalet måste bytas ut.
Man pekar på ett system där lärare förväntas vara lojala med ”varumärket” och skolorna lägger enorma resurser på att attrahera ”rätt” elever, men där det saknas incitament att ge rättvisande betyg.
Arbetarklassens barn drabbas när skolan har blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund
Att det finns anledning att ifrågasätta det fria skolvalet bekräftas även i en avhandling av läraren och forskaren Anna Ambroe som kom för lite drygt ett år sedan.
Privilegierade familjer gynnas och eleverna selekteras efter bakgrund. Skolor som ligger i socialt utsatta områden är dessutom på många sätt dömda redan på förhand.
Samma avhandling visade även att skolor – om de hade möjlighet – valde att säga nej till elever i behov av extra stöd. Sammantaget är det en mycket dyster bild av hur svensk skola fungerar.
Den bristande jämlikheten i skolan står också i fokus för den första rapporten från LO:s jämlikhetsutredning.
I en stor välfärdsreform föreslår LO att lärfritids ska införas.
När barnen är små tillbringar de mer tid på fritids än i skolan, samtidigt som resurserna är snålare, barngrupperna större och de pedagogiska ambitionerna lägre ställda, påpekar LO.
Sammantaget är lärfritids ett mycket intressant paket och ett välkommet förslag i en politisk tidsanda som i övrigt fokuserar allt för mycket på signalpolitiska utspel
Med rätt resurser skulle fritids i stället kunna bidra till att ge fler barn en bra start i livet.
Och som forskare tidigare konstaterat: Tidiga insatser är viktiga för att motverka klyftor.
En lång rad förslag läggs för hur fritids ska kunna bidra till höjda skolresultat. Fler anställda, utbyggnad för att nå fler barn, slopad avgift och rätt utbildad personal är delar i paketet.
Det är förslag som kan bidra till att skolan återfår en riktning där det sker en kompensation för det som samhället i övrigt inte lyckas med.
Sammantaget är lärfritids ett mycket intressant paket och ett välkommet förslag i en politisk tidsanda som i övrigt fokuserar allt för mycket på signalpolitiska utspel.
För arbetarklassens barn är det dessutom en reform som kan göra skillnad.
