Det blåser snålt vid ringmuren i Kalmar. Göran Therborn ställer ner Konsumkassen och grymtar över att det inte går att kamma håret i det blåsiga vädret.

Nyss tog han bussen drygt en mil från Ljungbyholm, samhället där han växte upp och dit han återvände, efter 50 år i akademins internationella tjänst (bland annat Cambridge), när han formellt pensionerade sig.

I böcker som Världen, Ojämlikhet dödar och Cities of power har han jämfört och analyserat internationella förhållanden. ”Likt en allvetande majje förklarar han hur allting hänger ihop i det globala samhället”, för att citera Arbetets tidigare kulturredaktör John Swedenmark.

När Göran Therborn det senaste året för första gången på närmare 40 år (sedan två böcker 1971 och 1981 då den svenska jämställdheten peakade) åter synar det svenska klassamhället har han slagits av förändringar, som han visserligen kände till, men som är mycket mer dramatiska än han ”någonsin kunnat föreställa sig”.

– Vi har fått ett nytt klassamhälle, mycket brutalare, mycket mer kluvet än tidigare.

Förmögenshetskoncentrationen går inte att jämföra med något annat land i Europa, däremot med USA och Sydafrika.

Och den svenska kapitalskatten och företagsbeskattningen kom 2013 ner på en nivå som Donald Trump lyckades införa 2017, säger han.

– Jag hade inte tänkt på det tidigare, men en väldigt märklig sak är att det svenska skattesystemet är uppbyggt på att det måste löna sig att inte arbeta. Skatten på kapitalinkomster är alltid lägre än på arbete.

I veckan presenterar Katalys det första resultatet av projektet Klass i Sverige.

Det fackliga idéinstitutets chef Daniel Suhonen och Göran Therborn har lett arbetet, och ett 30-tal forskare har medverkat.

Rapporten Klass, identitet och politisk mobilisering visar att klassmedveten är hög i landet.

Hela 81 procent av svenska folket anser att Sverige är ett klassamhälle.

Även om den större delen där, 47 procent, håller med ”i någon mån” och en mindre del, 34 procent, svarar ”ja, absolut”, är resultatet både förvånande, glädjande och en bra utgångspunkt för att dra igång en dra igång en samhällsdebatt om klass, enligt sociologiprofessorn Göran Therborn.

I vår ska han och Daniel Suhonens slutrapport från projektet komma i bokform.

En politisk bok på vetenskaplig grund, ska det bli: ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”, blir titeln.

Själv tycker han att det är viktigt att prata om klass av två skäl. Dels ett rättviseskäl: Klass är ett uttryck för ojämlika privilegier, klasskillnader är en kränkning av mänskliga rättigheter.

Dels är det nödvändigt för förändring: Det är viktigt att folk blir medvetna om att de inte är ensamma om sin situation, att det handlar om en struktur och att kollektivet kan förändra.

Det Göran Therborn helst skulle vilja se är ett folkligt uppror mot klassamhället, men säger att han är mer ”ödmjuk och realistisk” än så.

– Vi vill skapa en medvetenhet om det nya klassamhället och hur radikalt det förändrats sedan 1980-talet, och därmed väcka ett bredare motstånd. Kan vi åstadkomma det har vi väl uppnått något.

Ytterligare två saker i det svenska samhället har slagit den återvändande småländska akademikern med en hel del häpnad.

Dels tycker han sig se att korruptionen har kommit tillbaka, ”den var stor under frihetstiden på 1700-talet men försvann under 1800-talet”. Dels ser han tecken på att den politiska och ekonomiska överheten håller på att växa samman.

Göran Therborn håller på att göra sammanställningar, men nämner en chef på Luftfartsverket som skyllde frikostigt festande på varumärkesstärkande, och ett exempel från nya Karolinska sjukhuset:

– Som killen som jobbade för Boston Consulting Group och hade till uppgift att sälja in ett värdebaserat vårdsystem, och sedan blev anställd av KI och i den egenskapen gav Boston Consulting Group i uppgift att inför systemet.

Maktutredningen, som presenterades 1990 med titeln Demokrati och makt i Sverige, visade att det på 1980-talet var en klar social skillnad i kontakter och umgänge mellan den ekonomiska och den politiska eliten.

– Nu har det blivit närmast regel att ledande S-politiker går till privata företag, säger han och nämner också Filippa Reinfeldt som gick från att vara moderat landstingsråd i Stockholm till chef på Wallenbergägda vårdföretaget Aleris.

Även om resultatet i Katalys undersökning förvånade, har han redan tidigare märkt av intresset för klass under senare år. Till exempel på Bokmässan 2016, under ett seminarium om boken Ojämlikhet dödar.

I den vevan knöt han också kontakter med Daniel Suhonen.

– Jag har ingen stor akademisk anknytning till Sverige, därför var det roligt att träffa honom. Katalys ger lite institutionella resurser. Och samarbetet har gått och går bra.

Ett 20-tal seminarier kommer hållas på ABF under våren, med teman som mediekapitalet, arbetslivet, arbetarkvinnors hälsa och arbetarklassens rasifiering. Ett 30-tal forskare har deltagit och skrivit olika delrapporter som kommer att släppas under vintern och vårvintern.

– Vi har diskuterat ämnena, men de flesta skriver om det de vill skriva om, för det här är i princip oavlönat arbete, säger Göran Therborn.

Efter en liten vandring i Kalmars stadsmiljö för att hitta bra ställen att fotografera på har vi missat lunchen på det ”bästa av de lite enklare lunchserveringarna i stan” som Göran Therborn sett ut åt oss.

Han beställer i stället en fisk- och skaldjursgryta från bistromenyn för 169 kronor.

Det går ganska bra för staden, säger han, och tillägger apropå klass:

– Det finns restauranger där ingen av rätterna kostar under 250 kronor, och det är ett ganska bastant pris i en sån här ort. Och så finns det en Porsche-försäljare vid utfarten, som jag åker förbi med bussen.

Det svenska klassamhället

• 48 procent arbetare

• 43 procent mellanskikt (medelklass är ett tvetydigt uttryck, där ingår vanligtvis också egenföretagare)

• 8 procent egenföretagare

• 1 procent större kapitalägare och arbetsgivare (minst fem anställda) samt deras direktörer. Den egentliga överklassen är mindre än så.

– Den stora skillnaden går mellan de som har kapitalmakten i landet, plus den politiskt administrativa överheten – och å andra sidan alla andra vanliga löntagare, säger Göran Therborn.

Källa: Göran Therborns beräkningar efter uppgifter ur SCB:s yrkesregister.

Politiska värderingar påverkar synen

”Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?”

82 procent av tjänstemännen och 86 procent av arbetarna ser Sverige som ett klassamhälle.

(ja, absolut eller ja, till viss del)

93 procent av de rödgrönas …

76 procent av alliansens …

och

74 procent av Sverigedemokraternas …. sympatisörer ser Sverige som ett klassamhälle.

(ja, absolut eller ja, till viss del)

Källa: Rapporten Klass, identitet och politisk mobilisering som bygger på 1 000 slumpvisa intervjuer av undersökningsföretaget Novus februari till mars 2017.