Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global och Erik Larsson och Linda Flood.

Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika klumpas ibland ihop och kallas för Brics-länderna. Länderna är folkrika tillväxtmarknaderna som väntades dominera världsekonomin under 2000-talet.

Tack vare hög tillväxt och ökad tillgång till utbildning har miljoner fattiga knuffat sina barn in i stabil medelklass.

Akut fattigdom finns kvar i alla länderna, men många vanliga arbetare har i dag resurser som deras föräldrar bara kunde drömma om.

De fem personer vi har träffat har ett mycket bekvämare liv än när de växte upp. Men för sina barn drömmer de inte om högre levnadsstandard, utan om samma sak som många svenska medelklassföräldrar: att barnen ska få utvecklas till fria, trygga individer, och att som föräldrar ha tid att vara där för dem.

Men kommer de att kunna det?

Hög skuldbörda, stigande räntor och sjunkande råvarupriser har slagit hårt mot de exportberoende Brics-ekonomierna. Indien importerar råvaror, men den globala automatiseringen gör många jobb i världens största IT-sektor onödiga.

Världens näst största ekonomi, Kina, har vuxit snabbt men skuldsatt sig ännu snabbare. Tillsammans med en minskande befolkning skapar det tvivel på att utvecklingen ska stå sig. Och allt som händer i Kina påverkar övriga tillväxtekonomier.

Källa: Världsbanken 

Den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs stängde sin Brics-fond år 2015, efter att den förlorat 88 procent av sitt värde på fem år. Fondens chefsekonom hade myntat förkortningen år 2001, då förväntningarna var som störst.

För att bryta nedåtkurvan måste länderna inte minst satsa på social utveckling, enligt World Economic Forum: en hållbar tillväxt kräver mer engagemang i miljön.

Indien behöver lägga resurser på nödhjälp till de fattigaste och, liksom Sydafrika, öka tillgången till utbildning.

Sydafrika och Brasilien måste bli bättre på att värna medborgarnas trygghet och säkerhet mot kriminalitet. Kina och Ryssland behöver stärka medborgarnas fri- och rättigheter.

De personer som vi har träffat ser också helt andra hot än ekonomiska mot sina barns möjligheter i framtiden. En hyfsad ekonomi tar de för given, precis som många medelklasspersoner i Sverige.


Kinga Sandén/frilansjournalist i Buenos Aires