Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

– Det känns bra att vi äntligen får ta detta steg, säger statsminister Stefan Löfven (S) om att EU-ledarna nu gett grönt ljus för att gå in i fas två av brexitförhandlingarna med Storbritannien.

Under första fasen har det varit en stark tillgång att övriga 27 EU-länder har hållit ihop och haft en enad linje, enligt Löfven.

– Nu är det viktigt att vi behåller EU-enigheten. Det kan komma att bli svårare med tiden, när vi nu kommer in i en annan fas, men alla vittnar om betydelsen av enigheten och att det har rönt stor framgång, säger Löfven på sin presskonferens efter mötet.

Att ”tillräckliga framsteg” i de inledande förhandlingarna skulle konstateras har i princip varit klart sedan förra veckan, då en uppgörelse till sist nåddes mellan premiärminister Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i Bryssel.

Men många varnar samtidigt för att mycket fortfarande återstår att lösa på Storbritanniens väg ut ur EU.

– Vi har tagit ett gott steg framåt. Fas två kan börja. Men nu börjar ett ännu svårare arbete, konstaterar Tysklands förbundskansler Angela Merkel på en presskonferens tillsammans med franske presidenten Emmanuel Macron efter toppmötet.

Vad som nu väntar är först samtal om den övergångsperiod som Storbritannien vill ha under minst två år efter utträdet 2019. I mars ska sedan EU-länderna även ha enats om sin syn på framtida handelsrelation med britterna.

Theresa May utanför 10 Downing Street.

Från Storbritannien twittrar premiärminister Theresa May sin uppskattning åt EU-ledarna.

”Tack till ordförande Juncker och Tusk. I dag är ett viktigt steg på vägen för att leverera en mjuk och ordnad brexit och skapa ett djupt och särskilt framtida partnerskap”, skriver May — som hyllas tillbaka av Juncker.

– Hon har varit en tuff, smart, artig och vänlig förhandlare. Nu är det upp till oss att utarbeta ett utträdelseavtal med våra brittiska vänner, säger Juncker på sin presskonferens i Bryssel.

Fredagens toppmöte har förutom brexit också ägnats åt framtida format för den ekonomiska politiken och planerna på att exempelvis införa en gemensam ”eurofinansminister”.

Angela Merkel och Emmanuel Macron säger på sin gemensamma presskonferens att de hoppas kunna ena sig om en tysk-fransk linje i mars — och sedan på EU-enighet i juni.

Emmanuel Macron och Angela Merkel i samtal under EU-toppmötet i Bryssel.

I går satt ledarna under lång tid och diskuterade läget i migrationspolitiken. Där är oenigheten fortsatt stor, framför allt i frågan om huruvida alla medlemsstater ska tvingas att vara med och ta emot flyktingar.

Stefan Löfven beskriver diskussionen som saklig, samtidigt som det finns spänningar.

– Det är fortfarande väldigt svårt. Det är komplext, det är mycket känslor och olika perspektiv, men jag tror ändå att det finns en medvetenhet om att om vi inte fixar det här, då har vi också stora problem, säger Löfven.

EU-ledarna är dock överens om att förhandlingarna som pågår om olika migrationsförslag ska fortsätta under våren, med siktet inställt på att bli överens senast i juni 2018.

– Vi ska sikta på enhällighet, men sedan kvarstår faktum att om vi inte kommer överens, så kan vi fatta beslut med kvalificerad majoritet, sade Löfven, vilket i praktiken betyder att något eller några länder blir överkörda.

Inför mötet lyckades värden, permanente rådsordföranden Donald Tusk, reta upp en rad länder rejält, däribland Sverige. Orsaken var att Tusk signalerat att han är beredd att slopa idén om tvingande flyktingkvoter i EU om länderna inte kommer överens.

Sverige och flera andra länder såg det som att Tusk valde sida och ställde sig bakom de länder som vägrar att acceptera bindande kvoter i asylmottagningen, främst Polen och Ungern.

Enligt Stefan Löfven fick Tusk inse under mötets gång att han inte har något större stöd för sin uppfattning.

Tusk själv försvarar sig dock med emfas på sin presskonferens i dag.

– Jag håller inte med om tanken att EU:s permanente ordförande bara kan anses opartisk eller ”europeisk” så länge som han håller med de största och starkaste medlemsländerna. Jag står inte på någon regions sida, inte ens min egen, säger Tusk, som anser att för mycket tid lagts på att diskutera kvoterna, trots att det i sammanhanget bara rör sig om en liten mängd av alla flyktingar och migranter som sökt sig till EU.

– Grälet kring obligatoriska kvoter är inte över än, men jag hoppas att vi har lyckats rensa luften med hjälp av gårdagens debatt. Kommer en kompromiss att vara möjlig? Det verkar svårt, men vi ska göra vårt bästa, lovar Tusk i Bryssel.


Maria Davidsson/TT

Wiktor Nummelin/TT

 

 

Vägen vidare mot brexit

15 december 2017: De 27 kvarstannande EU-ländernas ledare fastslår att tillräckliga framsteg nåtts i de inledande förhandlingarna om ekonomisk uppgörelse, medborgarnas rättigheter och gränsfrågorna på Irland. Därmed ges klartecken för att dra i gång nästa fas i förhandlingarna, om övergångsregler och framtida handelsavtal.

29 januari 2018: EU-ministrarna från de 27 samlas i Bryssel för att fastslå förhandlingsmandatet om övergångsreglerna.

22—23 mars 2018: Stats- och regeringscheferna från de 27 samlas i Bryssel för att fastslå förhandlingsmandat om framtida handelsavtal.

Oktober 2018: Parterna hoppas ha nått en uppgörelse om utträdet, som kan skickas för godkännande till berörda parlament i medlemsländerna och EU-parlamentet.

29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har nåtts eller inte. Enligt planerna ska dock utträdet följas av en minst två år lång övergångsperiod.