En färsk lägesrapport från Arbetsförmedlingen visar att sedan i maj har antalet som går ett snabbspår ökat med mer än 1 776 personer.

Det innebär att 5 316 personer fram till oktober i år har ingått i satsningen.

Arbetsförmedlingen tonar dock ned förväntningarna på insatsen.

– Snabbspåren är till för nyanlända som har kompetens inom vissa specifika bristyrken, därför kan vi inte räkna med några stora volymer, säger Roy Melchert, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande från myndigheten.

Rapporten visar också att efter 19 månader var nästan varannan av deltagarna i snabbspåren sysselsatta.

Men i den statistiken saknas legitimationsyrken som lärare och läkare.

Snabbspåren startade efter ett regeringsinitiativ 2015. För alla snabbspår gäller att kompetensen hos de nyanlända ska valideras och deltagarna ska erbjudas studier och praktik på arbetsplatser.

Flera snabbspår har brottats med stora problem, bland annat har Arbetsförmedlingen inte kunnat hitta tillräckligt många lämpliga kandidater.

Det gäller bland annat för socionomer.

Snabbspåret för lastbilschaufförer tvärstannade då upphandlingen av utbildningen överklagades.

För kockar visade det sig att det inte fanns så många deltagare som Arbetsförmedlingens statistik först tydde på.

Yrkesgrupper med snabbspår

• Apotekare och receptarier

• Elektriker

• Ingenjörer och distributionselektriker i energibranschen

• Kockar

• Lastbilsförare

• Läkare, sjuksköterskor, tand-läkare och andra legitimations-yrken i vården

• Lärare och förskolelärare

• Maskintekniker och maskin-ingenjörer inom träindustrin

• Målare

• Styckare och slaktare

• Tekniker och ingenjörer inom fastighetsbranschen

• Tjänstemän inom byggsektorn

• Samhällsvetare inklusive ekonomer och jurister

• Socionomer