REPLIK. Olle Ludvigsson (S) skriver att ingen vill ha det europeiska elektroniska tjänstekortet (E-kortet) som EU-kommissionen föreslagit. Det stämmer inte.

Företagarorganisationer menar att det finns stora problem när deras medlemmar vill expandera inom Europa, och att ett E-kort skulle underlätta. Kritiken handlar inte, som vissa hävdar, att förslaget är för långtgående utan tvärtom att det skulle behöva vara ännu mer ambitiöst.

Att helt sonika skicka tillbaka förslaget till Kommissionen är inte seriöst. Hade vi gjort det med alla förslag som inte var perfekta från start hade vi troligtvis fortfarande väntat på den första europeiska lagstiftningen.

De rödgröna, ivrigt påhejade av extremister och protektionister på båda sidor, vill inte ha fri rörlighet av tjänster

Anna Maria Corazza Bildt

Vad detta i grund och botten handlar om är en ideologisk skiljelinje. De rödgröna, ivrigt påhejade av extremister och protektionister på båda sidor, vill inte ha fri rörlighet av tjänster.

Det är debatten om den polska rörmokaren i repris. Samma personer som var emot tjänstedirektivet när det antogs 2006 är nu emot tjänstekortet som är ett steg i genomförandet av samma direktiv.

Tjänstesektorn uppskattas kunna bidra med en ökning på 1,7 procent till EU:s BNP om reglerna genomfördes korrekt.

Sverige är konkurrenskraftigt inom tjänstesektorn och det bör därför vara i vårt intresse att skynda på genomförandet.

Som ansvarig för förslaget i min politiska grupp har jag i stället valt ett konstruktivt tillvägagångssätt och försöker förbättra förslaget.

”Varning för falskt företagande med EU-kommissionens förslag”

Debatt

I sin ursprungsform förenklar förslaget de administrativa aspekterna av att tillhandahålla tjänster i ett annat medlemsland. Som företagare ska du kunna ansöka digitalt, på ditt eget språk och med stöd från en myndighet i ditt hemland som hjälper dig förstå vilka krav du måste uppfylla.

Många småföretagare önskar dock att E-kortet ska undanröja ännu fler hinder. Jag arbetar därför för att även minska de så kallade regulativa hindren.

Exempel på detta är nationella krav som gör att företag måste ändra sina ägarstrukturer för att verka i ett annat land.

De farhågor om att E-kortet kommer göra det enklare för företag i exempelvis byggbranschen att fuska är ogrundade. Nationella regler om anställning, miljö, säkerhet och hälsa gäller som vanligt.

Mottagarlandet har möjlighet att granska ansökan och be om förtydligande eller helt blockera ifall någon information saknas.

Möjlighet att följa upp genom kontroller ute på arbetsplatser kommer finnas precis som tidigare.

De farhågor om att E-kortet kommer göra det enklare för företag i exempelvis byggbranschen att fuska är ogrundade

Anna Maria Corazza Bildt

Att all information nu finns samlad och digital borde om något snarare hjälpa myndigheterna att hålla koll på vilka utländska företag som arbetar på deras territorium och kontrollera att reglerna följs.

Sveriges regering har insett dessa fördelar och driver på för ett E-kort i Rådet. Det är därför ganska anmärkningsvärt att Olle Ludvigsson aktivt verkar i motsatt riktning.

Jag vill därför uppmana Olle Ludvigsson att tänka om.

Det är enkelt att säga att man vill ha en fungerande tjänstemarknad för jobb och tillväxt, men sätter man sedan käppar i hjulet varje gång det blir skarpt läge är det inte mycket värt. Dags att gå från ord till handling.