På en presskonferens i Moskva, arrangerad av Greenpeace, berättar etnografer, författare och renskötande chanter om en namninsamling riktad till president Putin. Deras krav är att oljeutvinning vid den för chanterna heliga sjön Numto stoppas. 

Unionens ryska aktieinnehav har en lång historia. Totalt har förbundet ryska aktier till ett värde av 117 miljoner kronor, vilket framgår av den senaste årsredovisningen som gäller för 2016.

Här finns bland annat olje- och gasbolaget Surgutneftegaz, Rysslands tredje största energiföretag. Investeringen har varit en god affär. Aktierna är i dag värda nära 43 miljoner kronor.

Flera bedömare som Arbetet pratat med pekar dock på stora risker med att investera i just Ryssland och då särskilt i olje- och gassektorn. Det handlar både om ekonomiska och etiska risker.

– Att handla oljebolag i Ryssland är bland det farligaste man kan ägna sig åt. Därför blir jag förvånad om fackliga organisationer lägger pengar på sådant, säger Claes Hemberg, aktieexpert och sparekonom på banken Avanza.

Att få inblick i ett ryskt bolag är väldigt svårt, konstaterar han.

 Att handla oljebolag i Ryssland är bland det farligaste man kan ägna sig åt

Claes Hemberg, Avanza

– Det är extremt hög risk. Råvaror är hög risk, Ryssland är hög risk. Dels med Putin och det osäkra politiska läget, dels med tanke på hur miljön mår i Ryssland och att olja är en smutsig verksamhet, säger Claes Hemberg.

Börsnoterade Surgutneftegaz har länge varit omskrivet för sina oklara ägarförhållanden och eventuella kopplingar till Rysslands president Vladimir Putin.

I rapporter om bolaget nämns bristande säkerhetsarbete och risker, som korruption och misstänkta kränkningar mot ursprungsbefolkningar.

Surgutneftegaz hotar natur och ursprungsfolk

Nyheter

”Etiskt och hållbarhetsmässigt tveksamt”, kommenterar Jakob König på Fair Finance Guide, ett internationellt initiativ som granskar bankers investeringar utifrån bland annat miljö och mänskliga rättigheter.

Enligt Unionens kapitalförvaltare Karl-Magnus Björklund har analyser av det externa bolag förbundet anlitar inte visat att de ryska bolagen bryter mot förbundets riktlinjer.

Vid den tidpunkten hade Sif:s kapitalförvaltning identifierat stora värden i att köpa in sig i ryska elnät och andra krafttillgångar

Karl-Magnus Björklund, Unionen

Unionen har även fler ryska innehav i energibolag, dock till lägre värden. Alla innehaven är runt 25 år gamla och köptes av fackförbundet Sif, som tillsammans med HTF blev Unionen 2007.

”Vid den tidpunkten hade Sif:s kapitalförvaltning identifierat stora värden i att köpa in sig i ryska elnät och andra krafttillgångar”, skriver Unionens kapitalförvaltare Karl-Magnus Björklund, som vill svara på Arbetets frågor via mejl.

Värdeökning

Värdet på Unionens aktier i olje- och gasbolaget Surgutneftegaz har mer än tiodubblats sedan köpet.

Sif ägde även aktier i oljebolaget Yukos, något som blev en dålig affär när företaget i en auktion togs över av ryska statskontrollerade olje- och gasbolag, efter anklagelser om förskingring, och motanklagelser mot ryska staten om en politisk motiverad konflikt.

Karl-Magnus Björklund förklarar att kapitalförvaltningen syftar till att ”förvalta förbundets tillgångar optimalt för att uppfylla kongressens beslut om att medel ska avsättas till en konfliktfond”.

Okänt vem som styr oljebolaget

Nyheter

Mer detaljer om olika aktieköp ges inte, utan endast en gång per år i årsredovisningen.

Han hänvisar till förbundets placeringspolicy, som säger att bolagen som förbundet har aktier i inte ska bryta mot ILO:s kärnkonventioner och FN:s Global Compact-principer.

Enligt Jakob König på Fair Finance Guide krävs oftast en dom, ett erkännande från det anklagade företaget eller en myndighet som bekräftar brott mot ILO-konventionerna.

Att över huvud taget ha affärer med Ryssland med tanke på de fackliga rättigheterna känns svårt

Lars Randerz, Kommunal

Unionens Karl-Magnus Björklund påpekar att flera av de ursprungliga ryska aktieinnehaven under åren delats upp i flera, mindre bolag och att de som avnoterats från börsen kan vara svårare att sälja.

Han skriver även att förbundet sålt av delar av det ryska innehavet under 2017, men vill inte specificera mer än så.

Unionen är fackens största aktieplacerare

Nyheter

Avanzas Claes Hemberg skulle hellre se att fackliga organisationer investerade i solenergi och vindkraft.

– Något mer framåtriktat än olja och gas, som känns väldigt förlegat, säger han.

Lars Randerz, ombudsman på Kommunals ekonomienhet, säger att hans förbund, rent allmänt, nog skulle ha svårt för att investera i ett ryskt oljebolag.

Varför?
– Att över huvud taget ha affärer med Ryssland med tanke på de fackliga rättigheterna känns svårt. Miljömässigt kommer vi få regelverk framöver som förmodligen skulle omöjliggöra det.

Vad är problemet med fackliga rättigheter i Ryssland?
– Det är att man inte kan bilda fackföreningar, i vår bemärkelse i alla fall. Det finns inte självständiga fackföreningar på det viset som vi ser det.

Här sammanfattar vi granskningen i en film

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Andra aktieinnehav som sticker ut

TGK-1

Unionen har aktier i det ryska elbolaget värda 26 miljoner kronor. 2008 tog det statligt kontrollerade Gazprom över aktiemajoriteten i TGK-1. ”Under åren har även Unionen haft brevkorrespondens med ryska bolag och myndigheter då förbundet i vissa fall upplevt brister i företagsstyrningen i de ryska bolagen”, skriver Karl-Magnus Björklund. Bland annat kritiserade Unionen Gazprom eftersom förbundet inte fick erbjudande om att sälja sina aktier. Gazprom har svartlistats av Sjunde AP-fonden, för att bolaget ”motverkar klimatmål genom utvinning av arktisk olja i Ryssland.”

Heidelberg Cement

Värdet på Unionens aktier är närmare 225 miljoner kronor. Sjunde AP-fonden har svartlistat bolaget på grund av ”kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med utvinning av mineral i ockuperade palestinska områden”. ”Vad gäller Heidelberg Cement pågår just nu en dialog mellan specialistföretaget och Heidelberg Cement. Unionen avvaktar resultatet från den dialogen innan beslut om avyttring tas”, skriver Karl-Magnus Björklund.