Att ingen inom Sverigedemokraternas toppenskikt sade emot då ett partiombud påstod att muslimer inte fullt ut är människor vittnar om att det är en etablerad samtalston inom partiets topp.

Partiledaren Jimmie Åkesson må påstå att orden från hans egen partikamrat ”kan vara det värsta jag hört” men om han nu tyckte det var så hemskt skulle naturligtvis någon, någon enda, ha sagt någonting innan det hela kom upp i media.

Men inte ens det minsta lilla pip hördes, förrän media reagerade. Ingen sa emot.

Vi tar det igen: ingen sa emot när ett ombud i partiets högsta beslutande organ, landsdagarna, fällde ett grovt rasistiskt yttrande vars konstruktion ligger skrämmande nära nazisternas beskrivning av judar som råttor vid andra världskriget och som nästan ordagrant överensstämmer med den bosnienserbiske despoten och krigsherren Ratko Mladic ord 1993 om de instängda människorna i Sarajevo: ”Det är inte människor. Det är muslimer.”

Att avhumanisera sina motståndare är extremismens kännetecken. Det har använts av Pol Pots vänsterdiktatoriska skräckvälde i Kambodja som motiv till slakten på 1,7 miljoner meningsmotståndare.

Det används just nu av Burmas buddistiska ledare Aung San Suu Kyi när hon tillåter och uppmuntrar en systematisk utrotning av folkgrupper rohingyer.

Den kroatisk/svenska journalisten och författaren Slavenka Draculic skrev 2005 i boken ”Konsten att döda” om den avhumanisering hon såg hos olika stridande parter under balkankriget.

Då var det ändå samma folkslag, i samma land med samma språk som skulle demoniseras och fås att framstå som råttor eller nästan inte människor.

Processen är inte lätt, konstaterar hon. Den tar tid och arbetas mödosamt in. Omkring tio år tog det på Balkan.

Ska Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson uppbåda någon större trovärdighet bakom sitt tal om att de visst inte vill avhumanisera motståndare i extremismens anda så får de se till att reagera innan media säger åt dem att det är ett humanistiskt minimikrav att behandla människor som människor.

För det här är ju inte ett uttryck ”nära rasism” som Jimmie Åkesson efteråt påstod.

Det ÄR rasism, uttryckt på det mest vedertagna av rasistiska metoder, att avhumanisera dem som angrips.

Händelsen aktualiserar frågan hur det är möjligt att detta parti får så många röster som de trots allt får.

Även om sympatierna har dalat från toppnoteringarna runt 20 procent och partiet under kort tid har förlorat en fjärdedel av sina sympatisörer kvarstår ändå faktum att många, även inom arbetarleden röstar på ett parti vars valda företrädare gång på gång förknippats med rent högerextrema och människofientliga uttalanden (muslimer är inte människor, meja ned dem med kulspruta vid Öresundsbron, rensa ut journalister och polischefer när vi tagit makten m.m.) så är det för enkelt att klassa SD-röstare som högerextremister.

Naturligtvis finns en djup rasism och extremism hos en del av dem, det märks inte minst på Twitter, i kommentatorsfälten och i hot- och hatmail.

Men det finns andra anledningar, varav den viktigaste för arbetarrörelsen är att den väg som vilar på klassisk arbetarsolidaritet tappat mark och nu måste återerövras.

Det finns aldrig några skäl att inskränka på anställningstryggheten, den måste i stället förstärkas. Det finns aldrig några skäl att sänka lågavlönades och arbetares löner, de ska i stället höjas.

Det finns aldrig något skäl att sänka skatten för höginkomsttagare och finanseliten men ha kvar skatten oförändrad för låginkomsttagare.

Det finns aldrig några skäl att montera ned ens ett minimum av vår gemensamma välfärd, den måste i stället byggas ut – kraftigt.

Som Tysklandsexperten Niels Stöber nyligen sa om det tyska valets osäkra utgång och de tyska socialdemokraternas kräftgång så måste svensk och europeisk vänster visa att det inte bara finns ”etablissemanget” och högerpopulismen utan på allvar visa upp ett tredje alternativ.

Lyckas vi med det finns alternativet för väljare att rösta på välfärd och välstånd i stället för att slänga sina röster på ett högerpopulistiskt parti som satt människohat, rasism och sin egen elitism i system.