Även bland borgerliga väljare anser en klar majoritet, sju av tio, att svenska löner och arbetsvillkor ska gälla.

På uppdrag av Socialdemokraterna i Europaparlamentet har Sifo ställt den här frågan till 1 000 svenskar som har intervjuats per telefon:

”Tycker du att svenska löner och arbetsvillkor ska gälla även för dem som kommer och arbetar i Sverige under en kortare tid, så kallad utsänd arbetskraft?”

76 procent av de tillfrågade svarar ja på frågan, medan 17 procent svarar nej. 7 procent är tveksamma och avböjer att ta ställning.

– Jag är inte överraskad. Min magkänsla har hela tiden varit att folk vill ha ordning och reda på arbetsmarknaden.  Men det är bra att ha det svart på vitt, kommenterar Jens  Nilsson, svensk socialdemokrat i EU-parlamentet.

Bland dem som sympatiserar med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är stödet för att utsända arbetare ska ha samma lön som svenskar särskilt starkt (skillnaden jämfört med övriga svarande är statistiskt säkerställd). Drygt 85 procent av vänsterväljarna svarar ja på frågan ovan.

Omvänt är ja-svararna färre bland dem som stöder allianspartierna. Men även bland dessa säger 70 procent ja till svenska löner och villkor för utländsk arbetskraft. Flest motståndare till den principen finns bland Moderaternas och Liberalernas sympatisörer, där var fjärde svarar nej på intervjufrågan.

Bland svaren i undersökningen finns ingen tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Däremot är stödet för att utstationerade ska ha svenska löner och villkor något svagare bland personer över 65 år.

Nyligen enades en majoritet av EU-länderna om förändringar i EU:s regler för utstationerade arbetare. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson beskrev uppgörelsen som en seger för principen att utstationerade ska ha lika hög lön som den inhemska arbetskraften.

Men ännu är det långt kvar innan ett nytt utstationeringsdirektiv med den inriktningen kan träda i kraft. Först ska EU-parlamentet förhandla med medlemsländerna i rådet. Kan parlamentet och rådet inte enas riskerar uppgörelsen att falla.

Transportsektorn är undantagen i det förslag om nytt utstationeringsdirektiv som EU-kommissionen nyligen lade fram. Inom EU pågår nu en särskild process för att klara ut hur direktivet ska tillämpas på transporter.

Samtidigt ses reglerna för cabotage över. Med cabotage menas att utländska lastbilsförare som kör varor till och från Sverige stannar kvar en tid i landet för att även köra inrikestransporter, trots att deras arbetsgivare inte betalar svenska löner. Konkurrensen från polska, bulgariska och rumänska förare som kör i Sverige till låga löner har länge pressat svenska åkerier.

EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag som ska minska den sortens låglönekonkurrens.

– EU-kommissionens förslag skulle framför allt innebära ökade kontroller av vägtransporterna. I dag kontrolleras 700 – 800 vägtransporter per år i Sverige, med kommissionens förslag skulle det bli 8 000 – 9 000 kontroller per år, säger Jens Nilsson, som ser detta som en viktig förbättring.

Jens Nilsson leder Europaparlamentets arbete med att ta ställning i cabotagefrågan. Hans inriktning är att internationella vägtransporter måste kunna flyta på utan att förarna hoppar in och konkurrerar på den inhemska marknaden i olika länder. Ett förslag till ställningstagande ska vara klart i januari 2018, och Jens Nilsson låter någorlunda optimistisk.

– Motsättningarna är inte så blodiga, säger Jens Nilsson. Det här är inte en öst-väst-fråga.