Regeringens satsning på yrkesutbildning följs nu av bättre fördelning till dyrare utbildningar. Det är utmärkt.

När hela arbetsmarknaden skriker efter utbildade LO-arbetare behövs handlingskraft i stället för Alliansens ständiga rop efter fler enkla jobb.

Problemet på svensk arbetsmarknad är nämligen inte att vi har för lite tjänstefolk och andra lågavlönade. Problemet är att yrkesutbildningen halkat efter.

På tjugo år har det inte funnits så många lediga jobb inom LO-yrken för varje arbetslös att välja mellan som det finns just nu, enligt Arbetsförmedlingen.

Det borde alltså vara strålande tider för alla arbetslösa att få ett jobb. Och visserligen är arbetslösheten sakta på väg ned men många arbetslösa har inte rätt utbildning för de jobb som finns.

Det är också allvarligt för svenska företag. Ska Sverige ha en chans att hänga med i den internationella konkurrensen måste vi kunna konkurrera med kompetens och kvalitet.

Märk väl att det här INTE är ett problem som kom med flyktingströmmarna. Som Arbetets ledarsida uppmärksammade redan 2013 under rubriken ”Beveridgekurvan har fått spader” så hade glappet mellan lediga jobb och arbetssökandes kompetens ökat långt tidigare efter att Alliansen vann valet 2010.

Beveridgekurvan visar sambandet mellan arbetslöshet och lediga jobb och 2013, efter tre år med Alliansens arbetsmarknadspolitik, hade alla vanliga samband havererat och vi befann oss i ett läge med både hög arbetslöshet och många lediga jobb.

Alltsedan dess har vi hört Alliansen förespråka fler enkla och lågbetalda jobb, en linje som inte kan uppfattas som annat än ren fördelningspolitik och inte som arbetsmarknadspolitik.

Fler enkla lågbetalda jobb syftar till att omfördela resurser från lågavlönade till högavlönade. Hade Alliansen på allvar varit intresserad av arbetsmarknadspolitik hade de kommit med förslag om hur vi kan utbilda arbetssökande till de jobb som finns. Men det gör Alliansen inte.

Däremot har gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström förstått att de cirka 100 000 LO-jobb som just nu är vakanta inte kommer att bli tillsatta utan satsningar på utbildning.

I budgeten för 2018 har den rödgröna regeringen därför avsatt 315 miljoner kronor för att stärka kvaliteten och bredda utbudet av utbildningar inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning, en summa som från 2019 höjs till 340 miljoner kronor årligen.

Häromdagen togs också beslutet att ersättningen till kommuner som anordnar dyrare utbildningar ska höjas med 50 procent. Det gäller till exempel restaurang och livsmedel, snickeri, bygg och industriteknik.

Det här är utmärkt om vi någon gång ska få ordning på matchningen mellan jobb och lediga tjänster.

När vi har fler lediga tjänster per arbetssökande än vad vi haft på tjugo år är det logiskt att utbilda till de jobb som finns.