Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

De länder som ingår i världskampanjen mot plasten har bland annat beslutat sig för att ändra lagar, skapa nya marina reservat, förbjuda plastpåsar och rensa upp bland den plast som kväver jordens stränder och rev.

Vissa nationer som gått med i kampanjen, som Kenya och Indonesien, står enligt FN:s miljöprogram Unep bakom en mycket stor del av den plast som dumpas i haven. Indonesien har utlovat att minska plastavfallet med 70 procent fram till 2030, medan Filippinerna planerar att införa en lag som förbjuder engångsplast.

Unep understryker att ett av de största problemen är just engångsplastpåsar. Flera länder har därför meddelat att de tänker förbjuda dessa, eller bara tillåta plastpåsar som kan återanvändas och som konsumenter måste betala för.

FN-organet uppger samtidigt att bland annat Brasilien och Belgien arbetar med att få fram nationella handlingsplaner mot de marina föroreningarna.

Anställda vid norska Naturvernforbund samlar plastskräp i havet.

Vid sidan av större plastföremål bidrar även mikroplast från bland annat kosmetika till nedsmutsningen av alla världshaven. Varje år dumpas åtta miljoner ton plastavfall i haven, enligt Unep. Detta utgör ett direkt hot mot de fiskar och fåglar som misstar plast för mat eller fastnar i plasten. Men mikroplasten har även hamnat i människans näringskedja och inget vet ännu vilka hälsoeffekterna kan bli.

Dumpad plast erbjuder även kläckningsplatser för myggor som kan sprida farliga sjukdomar som denguefeber och zikavirus.

Genom kampanjen, som går under hastaggen #CleanSeas, hoppas man kunna vända utvecklingen genom att lyfta fram goda exempel på åtgärder från regeringar, företag och individer.

Ett annat FN-organ, FAO, påminner om att det redan är välkänt att världens skogar, i synnerhet regnskogar, är viktiga i kampen mot klimatförändringar då dessa absorberar en del av utsläppen av växthusgaser. Samtidigt är haven också oerhört viktiga i sammanhanget. Enligt FAO blir en fjärdedel av de växthusgaser som människor orsakar absorberade av haven. Detta samtidigt som haven också blir kraftigt påverkade av klimatförändringarna.

På grund av mänskliga aktiviteter har försurningen av haven ökat, liksom vattentemperaturerna, vilket i sin tur påverkar allt som lever i haven.

FN beräknar att det kommer att finnas mer plast än fisk i haven 2050. Detta samtidigt som haven utsätts för ett kraftigt överfiske. Korallrev och kustområden i tropiska områden, däribland mangroveträsk, är särskilt hotade av utvecklingen.

IPS/Baher Kamal