I mitt arbete som sius-konsulent på Arbetsförmedlingen möter jag dagligen människor som kämpar med att komma tillbaka till ett arbete.

De vill inget hellre än att fungera på arbetsmarknaden igen. Ha ett jobb och en lön som ger ökade möjligheter. Ett värdigare liv.

Många av dessa människor har fått mängder av insatser av vår myndighet och försöker på olika sätt komma upp i den arbetsomfattning som inblandade myndigheter ansett att de ska klara av.

Sjukersättning (tidigare sjukpension) ska naturligtvis inte delas ut frikostigt så fort man får nedsatt arbetsförmåga. Det är fantastiskt att möta glädjen hos människor som hittat rätt arbetsgivare och fått arbetsuppgifter som passar dem efter att varit borta en längre tid.

Men ibland förundras vi på Arbetsförmedlingen över att inte läkarutlåtande godkänns av Försäkringskassan som underlag för sjukersättning.

Att inte bli trodd på i sin sjukdomsbild. Vad gör det med människors självkänsla?

Eva Sjögren

När viljan finns hos människor, men det bara inte går att öka omfattningen i arbetstiden på grund av hälsan. Inte ens på sikt.

Det blir i dessa situationer tydligt för dessa individer hur samhället ser på dem. Att inte bli trodd på i sin sjukdomsbild. Vad gör det med människors självkänsla?

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson får det ofta att låta som att det är bristen på matchning som är problemet med Arbetsförmedlingens arbete.

Det kan det säkert vara ibland, då våra system inte alltid uppdateras kontinuerligt av vare sig sökande eller arbetsförmedlare.

Där har vi alla ett ansvar att se till att korrekta uppgifter om till exempel sökta yrken finns inlagda i systemet. Så arbetsgivare och sökande lätt hittar varandra. Men det är inte så enkelt.

Jag skulle önska att vår arbetsmarknadsminister kom och besökte oss på våra konsultationsforum vi har varje vecka på min arbetsplats

Eva Sjögren

Jag skulle önska att vår arbetsmarknadsminister kom och besökte oss på våra konsultationsforum vi har varje vecka på min arbetsplats.

Där finns socialkonsulent, psykolog, sius-konsulent och arbetsförmedlare samlade för att diskutera sökande som har en komplicerad situation.

Där sker ett utbyte av kunskaper i syfte att ge rätt insats till sökande som ofta bollats fram och tillbaka mellan olika myndigheter. Ofta har dessa sökande även komplicerade situationer i sin hemmiljö.

Där frågar vi oss ibland ”ska denna individ verkligen vara inskriven på Arbetsförmedlingen?” ”Ska vi verkligen hålla på med detta?”

Andra myndigheter nekar ersättningar till sökande med hänvisning till att Arbetsförmedlingen ska ”ge ett arbete” till dessa sjuka människor. Det är ohållbart.

Samhällets krav på det egna ansvaret ökar hela tiden. Digitaliseringen lägger över ansvar på den egna individen. Ökade kravfinns på att vara flexibel och socialt kompetent i alla lägen.

Det blir en stor grupp människor som bollas mellan myndigheter och hamnar utanför.

Jag skulle önska att man inte tänkte ”den egna budgeten” i respektive myndighet utan att man i stället hade människan i fokus.

Fotnot: Sius-konsulent på Arbetsförmedlingen kan kortfattat beskrivas som en yrkesroll där man hjälper arbetssökande med dokumenterad funktionsnedsättning hitta lämpligt arbete.