– I dag kan man ta många olika vägar in i undersköterskeyrket, sa socialminister Annika Strandhäll. Det saknas en nationellt reglerad utbildning. Utredningen ska nu titta på olika alternativ – om man ska legitimera, eller ha en skyddad yrkestitel eller någon annan form av reglering för yrket.

Undersköterskor är landets största yrkesgrupp. Att personalen har rätt kompetens är en nyckel för en framtida god vård, underströk socialministern vid en pressträff på torsdagen. Redan under 2018 vill man därför se en enhetlig utbildning, som senare kan följas av en eventuell legitimering.

I dag finns en partsöverenskommen utbildning, Vård- och omsorgscollege, som många kommuner använder, som kan tjäna som ett gott exempel att gå vidare med, enligt Annika Strandhäll.

Uppdraget att se över en möjlig legitimering ska redovisas till Socialdepartementet senast den 30 april 2019. Vem som ska utreda kommer att presteras senare.

Förslaget välkomnas av Kommunal, som organiserar undersköterskorna.

– Vi har ju länge drivit frågan om undersköterska som ett legitimationsyrke, och dagens besked känns som en seger, inte minst för alla skickliga undersköterskor vi har i landet, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin till Arbetet.

Även den enhetliga utbildning som nu ska skapas är han mycket nöjd med. Att utredningen har olika alternativ att se över – inte bara legitimering som lösning – är inget som stör honom.

– Det är ju därför man har en utredning, för att noggrant se över konsekvensen av olika alternativ. Men vi inom Kommunal ser förstås legitimeringen som den självklara lösningen, det är ju den man har inom vården.