Nu väntar också nya politiska tider i landet, säger två experter.

– Många människor har haft stort hopp till vår rörelse. Det är dags att etablera en ny politisk stil. Jag mottar det här ansvaret med stor ödmjukhet, säger Sebastian Kurz när han möter sina anhängare på söndagskvällen.

– Det är vår uppgift att tala med alla de andra för vårt lands skull, säger Kurz utan att avslöja vartåt han lutar inför koalitionssamtalen som väntas påbörjas inom de närmsta dagarna.

Även om de sista rösterna ska vara räknade först i mitten av veckan har Kurz parti ÖVP hittills fått 31,6 procent, socialdemokratiska SPÖ har 26,9 procent medan högerpopulistiska och främlingsfientliga FPÖ får 26,0 procent. De gröna har 3,9 procent och ligger därmed under fyraprocentspärren, rapporterar tidningen Die Presse.

Tysklands kansler Angela Merkel har ringt och gratulerat Kurz till valsegern. Merkel och Kurz har samtalat om valresultatet och om den politiska situationen i Österrike och Europa, enligt ett uttalande från utrikesdepartementet.

Utrikesminister Kurz är bara 31 år och kan bli EU:s yngste regeringschef. Kurz hoppas peta socialdemokraten Christian Kern från förbundskanslerposten.

Valet till nationalrådet — det österrikiska parlamentets underhus — är ett nyval, som hålls sedan den breda koalitionsregeringen mellan socialdemokrater och borgerliga brakat samman.

Siffrorna pekar på ett resultat som är förväntat, enligt Birgit Sauer, professor i statsvetenskap vid Wiens universitet. Det blir sannolikt en koalition mellan ÖVP och FPÖ.

– Det ser ut som att det blir en konservativ högerregering, säger hon till TT.

FPÖ, grundat av tidigare nazister, har tidigare suttit i en koalition — åren efter millennieskiftet. Det väckte vrede runt om i Europa och flera EU-länder bojkottade Österrike, något som förefaller osannolikt den här gången.

Valet är slutpunkten för månader av smutskastning och fult spel i partiernas kampanjer. Den kanske hårdaste kritiken har Socialdemokraterna fått, sedan det framkommit att en tidigare rådgivare till partiet drivit Facebooksidor i syfte att svartmåla motståndaren Sebastian Kurz.

Reinhard Heinish, professor i statsvetenskap vid universitetet i Salzburg, tror också på en konservativ regering långt ut på högerkanten — men den kommer inte att presenteras inom kort.

– FPÖ och ÖVP var i en koalition 2000 och den imploderade. De har väldigt liknande agendor och sakfrågor. Likheten är inte till deras fördel. Vem blir inrikesminister och vem blir utrikesminister? Bägge partierna vill ha de posterna för sig själva, säger han till TT.

En koalition mellan ÖVP och FPÖ kommer att driva en mer europaskeptisk linje i frågor om bland annat arbetsmarknad, tror Heinish.

Partierna har även krävt att österrikiska medborgare ska få särskilda fördelar som inte ska gälla övriga EU-medborgare.

– Migrationspolitiken kommer att bli tuffare. Politiken kommer ligga mycket närmare Ungern och Polen. I tv-debatten inför valet för några dagar sedan tävlade de två konservativa ledarna och FPÖ:s partiledare om vem som var närmast Ungerns premiärminister Viktor Orbán, säger Heinish.

 

De tre stora partierna

ÖVP: Förkortning för Österreichische Volkspartei (Österrikiska folkpartiet). Grundat 1945. Kristdemokratiskt och konservativt. Leds av 31-årige Sebastian Kurz, landets nuvarande utrikesminister. Enligt de röster som hittills räknats har ÖVP fått 31,6 procent.

SPÖ: Står för Sozialdemokratische Partei Österreichs (Österrikes socialdemokratiska parti). Har tillsammans med ÖVP dominerat politiken sedan andra världskriget. Leds i dag av Christian Kern, som också är landets förbundskansler. SPÖ har hittills fått 26,9 procent.

FPÖ: Freiheitliche Partei Österreichs (Österrikes frihetliga parti). Grundades 1955 av tidigare nazister. Fick när Jörg Haider tog över partiet 1986 en mer populistisk och invandrar- och EU-fientlig inriktning. Leds i dag av Heinz-Christian Strache. FPÖ har hittills fått 26,0 procent av rösterna.

Det liberala partiet Neos har fått 5,1 procent och partiet Liste Pilz som grundades ur det kluvna partiet De gröna har 4,3 procent. Miljöpartiet De gröna har 3,9 procent och ligger därmed under fyraprocentspärren.

Källa: APA, AFP, Die Presse, Nationalencyklopedin