Med ”bidragstagare” avses oftast en person som av någon anledning är tvungen att ta hjälp från samhället. Det finns dock en annan sorts bidragstagare.

Det är näringslivets bidragstagare. Engelskans ”Corporate welfare”, ungefär näringslivsbidrag, avser olika typer av bidrag; skattelättnader, stöd, insatser och subventioner till privata företag.

Ofta är det storföretag, inklusive multinationella jättar, som har råd att avsätta personal och anlita experter för att göra ansökningar, som får stöd.

Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, beräknade kostnaden till drygt 27 miljarder kronor för 2011.

Det motsvarade närmare 3,1 procent av den totala statsbudgeten. Riksdagens revisorer uppskattade då kostnaden till 37 miljarder kronor.

Det betyder att de cirka fyra miljoner hushållen i Sverige betalade 9 250 kronor var i näringslivsbidrag 2011

Erik Kjellberg

Det betyder att de cirka fyra miljoner hushållen i Sverige betalade 9 250 kronor var i näringslivsbidrag 2011. För åtskilliga pensionärer och personer med inkomst under EU:s fattigdomsgräns utgör denna kostnad mer än en månads inkomst.

Enligt SKL är andelen av BNP som går till äldreomsorg 3,6 procent. Alltså ger vi näringslivet nästan lika mycket i bidrag som hela äldrevården kostar per år.

Ett praktexempel på vad näringslivsbidragets avarter och kostnader kan innebära för skattebetalarna är de multinationella IT-jättarnas etablering i Sverige.

Enligt Dagens Industri betalade varuhuskedjan Jula mer bolagsskatt i Sverige än Apple, Google, Linkedin, Amazon och Facebook tillsammans. Internetbolagen omsatte 2,7 miljarder kronor i sina svenska filialer.

Med en redovisad skatt på 24 miljoner kronor. Den svenska bolagsskatten har sänkts till 22 procent. Helt normalt i internationell jämförelse.

Varför väljer multinationella IT-bolag att etablera sig i Sverige? Serverhallar drar enorma mängder el och just priset på el är extremt viktigt för IT-bolagen.

Beräkningar visar att Facebooks serverhall i Luleå i stort sett drar lika mycket el som stålverket SSAB.

Enligt närings- och innovationsminister Mikael Damberg, har sänkningen av elskatt för datorhallar varit en viktig orsak till Facebooks etablering i Sverige.

Eftersom datorhallar nu räknas som basnäring tros branschen slippa 245 miljoner kronor i elskatt årligen och Facebook cirka 50 miljoner årligen. Facebook beräknas ha dragit in ungefär 1 miljard kronor i Sverige 2016 och betalade en bolagsskatt på 2,5 miljoner kronor.

Detta är möjligt genom avancerade skatteupplägg. De andra IT-jättarna har också, som många riskkapitalföretag, bas i skatteparadis.

Hur kommer näringslivsbidraget samhället till godo? Riksrevisionen har upprepade gånger visat på att det saknas förutsättningar att mäta effekterna av statliga stöd till företag.

En orsak är att målen för de olika stödprogrammen är otydliga och att inhämtning, utvärdering och uppföljning från de många statliga fonder etcetera som ger bidrag ofta är ofullständig eller saknas helt.

Majoriteten av Googles intäkter i Europa skickas vidare till Bermuda, där företaget inte betalar skatt alls

Erik Kjellberg

Majoriteten av Googles intäkter i Europa skickas vidare till Bermuda, där företaget inte betalar skatt alls. Frankrike har krävt 1,6 miljarder euro i kvarskatt, motsvarande nästan 15 miljarder kronor.

Amazon, Google och Starbucks har kallats till det brittiska parlamentet för att förklara hur det kommer sig att deras företag betalade så lite skatt, när de är beroende av skattefinansierad infrastruktur.

Man anklagade inte företagen för att göra något olagligt, utan för att vara omoraliska.

Google gick så småningom med på att betala 130 miljoner pund i kvarskatt i Storbritannien, motsvarande strax under 1,6 miljarder kronor.

Dåsiga svenska politiker borde se till att miljarderna, som skattebetalarna årligen ger i näringslivsbidrag, snarast utvärderas, samt ta intryck av sina mer alerta kollegor i utlandet.