Historikern Heléne Lööw, religionsvetaren Mattias Gardell och medieforskaren Michael Dahlberg-Grundberg har i Den ensamme terroristen? tittat närmare på högerextremism och islamistisk jihadism, med tonvikt på det förstnämnda.

Gardell introducerar en ny terminologi i förordet och de tre författarna använder genomgående begreppen ”radikalnationalism” och ”salafism”.

Mattias Gardell resonerar kring en skevhet i myndigheternas beskrivning av terrorhotbilden.

Säkerhetspolisen har en tämligen bra koll på potentiella terrorister bland salafister, men är inte lika vaksamma på terrorhotet från radikalnationalisterna.

Vad gäller definitionen av terrorism återstår åtskilligt, menar Gardell, som är av uppfattningen att hotet från radikalnationalistiska så kallade ”ensamvargar”, som ofta hämtat ”information” på nätet och egentligen inte är så ”ensamma”, är betydande i Norden.

Heléne Lööw har det historiska perspektivet och jämför Sverige under åren kring 1990 med vår tid.

Då som nu sker stora flyktingströmmar och flyktingförläggningar brinner.

Skillnaden är att det var lågkonjunktur och hög arbetslöshet när högerextremismen tidigare växte sig stark. I dag befinner vi oss i en högkonjunktur.

Ytterligare en olikhet är internet, som fått vit makt-rörelsen att växa globalt. Just internets betydelse för radikalnationalisterna skriver Michael Dahlberg-Grundberg mer ingående om.

Han beskriver ett par av de alternativa plattformarna på nätet och hur de används av de högerextrema rörelserna.

Sammantaget har författarna bakom Den ensamme terroristen? utan tvivel bidragit med flera viktiga pusselbitar till förståelsen av vår samtid.

Fackbok

Den ensamme terroristen?
Heléne Lööw, Mattias Gardell, Michael Dahlberg-Grundberg

Ordfront