För två år sedan tog regeringen initiativ till den så kallade 100-klubben, för företag som ville ta emot minst 100 nyanlända inom tre år. De nyanlända skulle få praktik eller anställning med stöd via Arbetsförmedlingen.

I utbyte utlovades ”skräddarsydda paket av insatser utifrån enskilda företags behov”.

Företag som hörde av sig på en nationell telefonlinje skulle bli uppringda inom tre dagar för ett personligt möte. Exempel på företag som deltar är Sweco, Riksbyggen, Ragn-Sells, Axfood, Ica och Hemköp.

För ett år sedan hade 28 företag anslutit sig, och enligt färska siffror från Arbetsförmedlingen är siffran nu uppe i 30. Bara ytterligare två företag har alltså anslutit sig till 100-klubben.

– Det var diskussion om huruvida vi skulle bearbeta nya företag, men vi har gjort prioriteringen att lägga resurser på att de företag som redan vänt sig till oss skulle klara sina mål, allt vårt fokus har gått åt till det, säger Johanna Sjödin, sektionschef på Arbetsförmedlingens enhet Stockholms arbetsgivarcenter.

Varför har ni inte kunnat jobba med både och – att försöka få in fler i initiativet och hjälpa dem som redan är med?
– Det är en bra fråga. Det finns kompetensbrist redan i dag, vissa av platserna hos företagen är svåra att tillsätta på grund av kompetensbrist. Så vi har valt att göra prioriteringen att lägga resurser där.

Var finns kompetensbristen?
– Det är kritiskt i många branscher men några exempel är ingenjörer och IT-branschen. Men även för tjänster som restaurangbiträden har det ibland varit svårt att hitta personal för det kan finnas säkerhetskrav på arbetsplatserna som kräver att man ska kunna bra svenska, säger Johanna Sjödin.

Men är det inte fler än två företag som ringt och velat vara med på ett år?
– Intresset har funnits men vi har inte kommit i mål med att skriva avsiktsförklaring, men diskussioner pågår. Företag visar intresse även om vi inte jobbar aktivt för att hitta nya. Intresset har dock svalnat sedan 2015, säger Johanna Sjödin som påpekar att det finns många fler initiativ för att få in nyanlända på arbetsmarknaden.

Vad händer efter 100-klubben?

Sedan starten för två år sedan har nu 2 241 personer deltagit i praktik eller anställning hos någon av de företag som gått med i 100-klubben.

Enligt Arbetsförmedlingens färska statistik hade knappt en av tre nyanlända någon form av arbete 90 dagar efter medverkan i 100-klubben.

Det handlar om allt från arbete med stöd, nystartsjobb och jobb utan stöd från Arbetsförmedlingen. Ungefär en tredjedel var öppet arbetslösa 90 dagar senare.

Hur ser du på det?
– Det är både bra och dåligt. Huvudsyftet är ju att man ska få en fot in på svensk arbetsmarknad. Så även om man är arbetslös i dag, vilket i och för sig inte är det optimala, har man förhoppningsvis fått med sig arbetslivserfarenhet och meriter som man kan ha med sig i sitt cv. Huvudsyftet med 100-klubben är ju inte att de ska få jobb hos arbetsgivarna som är med, det är en bonus om det blir så, utan de ska komma närmare arbetsmarknaden, poängterar Johanna Sjödin.

Ungefär en tredjedel av deltagarna var 90 dagar efter avslutad medverkan inskrivna i ett program med aktivitetsstöd.

– Det kan handla om att de går arbetsmarknadsutbildning. Någon kanske har varit på en arbetsplats och fått feedback om att det önskas kunskap inom ett visst område.

Kvinnor och män i 100-klubben

Bland 100-klubbens deltagare återfinns många fler män än kvinnor. Totalt har 1 429 män och 812 kvinnor deltagit.

Varför är det fler män än kvinnor?
– Det är svårt att svara på. Vi väljer att presentera kandidater utifrån den kompetensprofil som arbetsgivaren lämnar in till oss. Vi har i vårt uppdrag att verka för jämställdhet, sedan är det arbetsgivaren som gör den slutgiltiga bedömningen om vem de tar in, säger Johanna Sjödin.

Det finns inget uttalat mål från regeringen eller Arbetsförmedlingen om hur många arbetsgivare som ska gå med i 100-klubben.

Målet är i stället arbetsgivarnas – de ska ta emot minst 100 nyanlända på tre år. Någon statistik över hur nära de olika företagen är målet finns inte.